Belgrad, 060918 (IPS) – “När hon var nyfödd ville jag inte titta på henne. Men andra dagen, när jag lade henne vid bröstet, insåg jag att hon var det enda vackra som fanns kvar i världen så jag behöll henne”.
Så förklarar bosniskan Esma, som blev gravid efter att ha våldtagits av serbiska soldater, vad som fick henne att behålla sin dotter i Jasmila Zbanics prisbelönta film “Grbavica”. Filmen får svensk premiär i oktober. Esma har dock inte berättat sanningen för sin dotter. Den nu 12-åriga flickan Sara tror att hennes far dog som martyr när han försvarade Sarajevo. Sanningen uppdagas när Sara behöver ett födelsebevis. Mor och dotter grälar men försonas i filmen – trots den mörka hemligheten.
Lidandet för de kvinnor som våldtogs under krigen på Balkan är långt ifrån över. Många av dem som våldtogs har stigmatiserats av familj och vänner och de flesta barn som fötts efter våldtäkterna har lämnats till barnhem, sa filmens regissör Jasmila Zbanic när hon tagit emot det prestigefulla priset Guldbjörnen vid filmfestivalen i Berlin i vintras. Filmen visades under våren också på en filmfestival i Serbiens huvudstad Belgrad.
– Jag hoppas att visningen i Belgrad kan göra att cirkeln sluts, sade Jasmila Zbanic vid visningen.
De serbiska styrkorna i Bosnien anklagas för att systematiskt ha använt våldtäkt som vapen mot kvinnor under kriget. Ämnet är fortfarande tabu bland serber och många förnekar att detta har hänt. Filmen har visats på en rad biografer i Bosnien men gick inte upp i den serbiska enklaven i Bosnien, Republika Srpska, på grund av det känsliga temat.
Efter kriget har olika uppskattningar av antalet våldtäktsoffer figurerat. Den dåvarande bosniska regeringen uppgav 1993 att mellan 20 000 och 50 000 kvinnor hade våldtagits. En EU-ledd kommission beräknade 1993 antalet offer till 20 000 och i en FN-rapport nämns en mycket lägre siffra. I en bok om våldtäktsoffrens liv, skriven av Seada Vranic, kommer författaren fram till att bara en av tio våldtäkter någonsin rapporterades, vilket innebär att mörkertalet kan vara mycket stort.
Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag har hittills dömt tre män, Dragoljub Kunarac, Radomir Kovac och Zoran Vukovic, till långa fängelsestraff för våldtäkter de gjort sig skyldiga till i den bosniska staden Foca 1992.
Men under åren som gått har frågan satts åt sidan och offren tycks ha glömts bort. Den nya filmen har fört upp deras öden på dagordningen igen.
– Dessa kvinnor blev offer två gånger – först när de våldtogs och efteråt när de glömdes bort, sa Fadila Memisevic på Sarajevos förening för människor i fara, till den kroatiska tidningen Vecernji List efter premiären av filmen.
– Jag träffar dussintals våldtäktsoffer och deras barn dagligen, men ingen kvinna har berättat sanningen för sina barn. Det är här samhället borde ta sitt ansvar. Men det bosniska samhället verkar inte redo för det, säger hon.
Memisevic anser att man borde upprätta psykologgrupper som kan hjälpa de drabbade kvinnorna att hantera situationen.
– De lokala departementen har ingen aning om hur många barn det finns som har liknande ursprung, och de anser inte att barnen eller deras mödrar behöver någon särskild hjälp, säger Memisevic.
– Förra året försökte jag göra upp en lista över dessa barn men jag gav upp.
Och trots omfattande publicitet om de brott som begicks under kriget är många av offren för våldtäkterna lämnade åt sitt öde.
– I verkliga livet finns det inga lyckliga slut som i Grbavica, säger Memisevic.
*Filmen har premiär den 13 oktober på Folkets bios biografer i Stockholm och Göteborg.
