Brooklin, 060911 (IPS) – Rätten att utvinna olja och gas på åtta miljoner tunnland vildmark i Alaska auktioneras ut den 27 september. Inom området ligger sjön Teshekpuk och stora våtmarker som är viktiga för många sjöfåglar och renar.
– Detta är ett av de viktigaste fågelområdena i regionen. Vi är inte motståndare till att man utvinner gas och olja, men det bör inte ske i områden som detta, säger Stan Senner, chef för miljöorganisationen Audubon Alaska. Och Nicole Whittington-Evans, biträdande Alaska-chef vid organisationen Wilderness Society, håller med om att marken kring sjön Teshekpuk är ett av de viktigaste ekologiska områdena i regionen. Hon säger att området har bevarats som vildmark av samtliga tidigare administrationer – inklusive Ronald Reagans.
– Men den här administrationen vill hyra ut till varje pris, säger hon.
I Alaska finns sedan tidigare oljefälten i Prudhoe Bay och det mindre kända National Petroleum Reserve västerut.
National Petroleum Reserve-Alaska, NPRA, skapades redan 1923 för att utgöra en reservkälla till olja för den amerikanska flottan. Man visste dock inte mycket om områdets potential från början. Först på 2000-talet har man förstått omfattningen av fyndigheterna i Alaska.
1999 såldes rättigheterna att exploatera tre miljoner tunnland i NPRA, tre miljoner tunnland hyrdes ut 2002 och ytterligare en miljon auktionerades ut 2004. Auktionen den 27 september omfattar åtta miljoner tunnland. Byrån för markförvaltning, BLM, har erkänt att området runt sjön Teshekpuk är biologiskt värdefullt och har därför satt upp vissa begränsningar för exploateringen av den delen av området. Men begränsningarna räcker inte, menar kritikerna.
Gäss och andra sjöfåglar använder området kring sjön för häckning och ruggning. När fåglarna ruggar, det vill säga byter sina fjädrar, har de svårt att flyga, och är därmed sårbara för rovdjur. – Ett flygplan eller en helikopter gör ruggande gäss panikslagna, säger Senner. Enbart synen av en person en halv kilometer bort kan driva fåglarna på flykten, och gör att de tappar värdefull energi, säger han. Utvinningen av olja och gas i Alaska har en långt ifrån friktionsfri historia. I mars förra året skedde en stor läcka vid en av British Petroleums oljeledningar. Upp emot en miljon liter råolja läckte ut i den frusna tundran nära Norra ishavet. British Petroleum, BP, håller nu på att ersätta de trasiga rörledningarna och har minskat produktionen efter att omfattande korrosion har upptäckts i andra ledningar. – Utsläpp sker dagligen, säger Whittington-Evan. – Det finns en lång lista med problem inom olje- och gasindustrin och en lång lista med brutna löften. En sak är säker: Olje- och gasutvinning passar inte ihop med vildmark, säger hon. Den allvarligaste oljekatastrofen i Alaska hittills skedde 1989 då oljetankern Exxon Valdez havererade utanför kusten. Skadorna på miljön är fortfarande inte läkta och i somras krävde delstaten Alaska företaget Exxon Mobil, som ägde tankern, på ytterligare 92 miljoner dollar. USA:s inrikesminister Dirk Kempthorne besökte området som ska exploateras för första gången i september. Kempthorne har sagt att exploateringen av regionen kommer att fortsätta eftersom USA kommer att behöva oljan.
Delstaten Alaskas ekonomi är uppbyggd på olje- och gasindustrin och när den federala regeringen auktionerar ut rätten att exploatera mark får delstaten 50 procent av hyran och av de årliga inkomsterna.
National Audubon Society och andra miljöorganisationer förbereder en stämning för att stoppa eller skjuta fram auktionen, som ska hållas den 27 september. Merparten av de tre miljoner tunnland som hyrdes ut 1999 har inte exploaterats ännu, säger Senner.
– Och nu vill de lägga till miljontals tunnland – varför är det så bråttom?, säger han.
