Kirkuk, 060904 (IPS) – 37-åriga Rahman Aziz skrattar högt tillsammans med sin vän Rahman. De båda sitter mitt emot det gamla citadellet i den irakiska staden Kirkuk. Staden behöver deras skratt.
Rahman är kurd, och hans vän, 34-åriga Sa’ad, är turkmen. – Vi har varit goda vänner i många år. Vi tror inte att vår vänskap någonsin skulle kunna bli förstörd av politik, säger Rahman, som äger en liten butik i staden.
Men hotet finns där. Kurderna vill att Kirkuk ska ses som en kurdisk stad. Men det finns en stor arabisk befolkning som flyttades till staden under Saddam Husseins styre. Och det finns också en stor grupp turkmener – irakier med turkiskt ursprung.
Kurderna i Kirkuk led av ett omfattande förtryck under Saddam Hussein. Saddams styrkor tvingade Rahmans familj att lämna sitt hem i den huvudsakligen kurdiska stadsdelen Imam Qasim för tio år sedan. De kunde bara ta med sig en handfull av sina ägodelar.
Några dagar efter det att de hade lämnat huset revs det av bulldozrar. Familjen flyttade till Sulaimaniya, 12 mil öster om Kirkuk.
Under Ba’ath-regimens 35-åriga styre i Irak tvingade den bort tiotusentals kurder och turkmener från Kirkuk, för att “arabisera” staden. Tusentals arabiska familjer från de södra och centrala delarna av landet uppmuntrades att flytta till Kirkuk för att stärka regimens grepp om regionens oljefält.
Nu har många kurdiska flyktingar börjat återvända till Kirkuk i hopp om ett bättre liv. – Vi behöver börja om på nytt här, säger Rahman. Han hoppas och tror att man kan undvika konflikter.
– Om vi inte vill slåss mot varandra, finns det ingen som kan tvinga oss till det.
Men trots det ser det inte särskilt lovande ut för Kirkuk. Staden, som var relativt lugn i flera månader efter det att Saddam-regimen hade störtats i maj 2003, har nu drabbats av en ökande våg av mord.
Stadens styrande skyller det mesta av våldet på al-Qaida och al-Qaida-relaterade grupper, men det tycks vara osäkert vad motiven bakom våldsdåden är.
Våldet har lett till att spänningarna har ökat mellan stadens olika folkgrupper. Kirkuks intrikata sammansättning – stadens befolkning består av kurder, araber (både shia och sunni), turkmener och kristna, har fått en del diplomater och medier att spekulera i att staden skulle kunna bli en startpunkt för ett inbördeskrig.
De flesta av invånarna i Kirkuk verkar inte tro att det kommer att hända. Många säger att de som pratar mest om inbördeskrig är de som har något att tjäna på ett sådant krig.
– Om ett inbördeskrig skulle bryta ut skulle det ha gjort det i det kaos som var omedelbart efter Saddam-regimens fall, säger Jawad al-Janabi, en av de arabiska medlemmarna i stadens övergångsråd.
– Jag tror att den gemensamma historiska bakgrunden och de sociala banden mellan de olika nationaliteterna i Kirkuk kommer att förhindra ett sådant krig.
Kurdernas företrädare i Kirkuk förnekar att det råder någon etnisk konflikt i Kirkuk.
– I tre år har en del människor sagt att Kirkuk är en tidsinställd bomb. Men det är långt ifrån sanningen i Kirkuk. Situationen här är under kontroll, säger Hasib Rojbayani, en av de kurdiska medlemmarna i stadens övergångsråd Samtidigt som det spekuleras om inbördeskrig i Kirkuk drömmer de flesta människor här framför allt om bättre levnadsförhållanden.
– Vi behöver bara fredlig luft att andas, och att glömma bort det olyckliga förflutna, säger en kristen invånare i staden.
Iraks nya konstitution föreskriver tre steg mot att normalisera situationen i Kirkuk. Artikel 140 i konstitutionen säger att kurdiska och turkmenska flyktingar ska få återvända till staden, och att araber som uppmuntrades av den förra regimen att flytta till Kirkuk bör få kompensation för att lämna staden.
En folkräkning skulle bli nästa steg i processen, och därefter skall en folkomröstning hållas, i slutet av 2007, för att avgöra om Kirkuk ska förbli en separat region eller om den ska införlivas i den kurdiska regionen.
