Washington, 060531 (IPS) – I måndags firades Memorial Day i USA, en dag ägnad åt soldater som stupat när de försvarat sitt land. Årets minnesdag inföll vid en svår tidpunkt för den amerikanska militären och för landets president George W. Bush.
Samtidigt som parader arrangerades i många amerikanska småstäder och familjer besökte kyrkogårdar för att placera ut flaggor på krigsveteraners gravar så var nyheterna från Irak och Afghanistan – där sammanlagt 150 000 soldater för närvarande är utposterade – allt annat än positiva. Efter att ett amerikanskt militärfordon orsakat en bilkrasch med fem dödsoffer i måndags utbröt de värsta anti-amerikanska demonstationerna i Kabul sedan talibanerna störtades 2001. Minst ett halvt dussin människor dog i upploppet, som understryker afghanernas allt större missnöje med situationen och med de utländska styrkorna. Samtidigt har talibanstyrkor inlett en offensiv de senaste veckorna som har kostat hundratals människors liv.
Den förvärrade situationen i Afghanistan kan omkullkasta USA:s beslut att minska antalet soldater i landet. De amerikanska soldaterna ska enligt planen ersättas med utökade Nato-trupper.
I Irak, där den nya regeringen under ledning av premiärministern Nouri Al-Maliki fortfarande kämpar för att komma överens om vilka som ska utses till inrikes- och försvarsministrar, tvingar det pågående våldet fram en liknande omvärdering. USA:s planer på att ta hem minst 30 000 av de 133 000 amerikanska soldater som är utposterade i landet före kongressvalet i november tycks ha skjutits upp, till stort förtret för nervösa republikanska politiker som vet att både kriget och presidentens impopularitet utgör allvarliga hot mot dem i valet.
Det som dock gjorde firandet av årets Memorial Day extra dämpat var en kommande officiell rapport om det som nästan helt klart var en massaker på två dussin obeväpnade irakiska civilpersoner, bland dem ett fem månaders spädbarn. Massakern utfördes av amerikanska marinkårssoldater i staden Haditha i november förra året.
Massakern avslöjades i mars av tidskriften Time magazine. Den har jämförts med massakern i My Lai 1968 som när den blev känd 1969 bidrog till att vända folkopinionen mot Vietnamkriget.
Efter avslöjandet i Time har stora amerikanska tidningar, bland andra New York Times och Washington Post, publicerat intervjuer med vittnen till massakern i Haditha, som är ett starkt fäste för motståndrörelsen, och uppgifter från medlemmar i den amerikanska kongressen som har fått information om händelsen av militären.
Massakern ska ha utlösts av att en amerikansk militärkonvoj bombades. En marinkårssoldat dödades av bomben. Efter det genomförde en marinkårsstyrka en våldsam räd i området. Först dödade de fem män i en taxi, därefter gick de in i två hus och dödade obeväpnade män, kvinnor och barn. En kongressledamot beskriver massakern som “metodisk till sin natur” i Times, som skriver att det inte finns några tecken på att marinkåren under räden mötte något väpnat motstånd – vilket de först hävdade.
Precis som efter massakern i My Lai tycks marinkåren ha försökt skyla över händelsen genom att bland annat placera ut falska bevis som skulle tyda på att det fanns väpnade motståndmän i kvarteret och genom att ljuga för de militära utredarna. Och det faktum att ingen seriös utredning av händelsen i Haditha genomfördes förrän efter Time Magazines avslöjade, mer än fyra månader efter massakern, tyder också på att marinkåren eller Pentagon – eller båda – har försökt hindra att massakern blev känd. Att släktingar till offren för massakern snabbt fick ut en ersättning på 2 500 dollar per offer, något som vanligtvis hanteras på en högre nivå, tyder också på ett försök till mörkläggning. Den demokratiske kongressledamoten och före detta marinkårssoldaten John Murtha sa i en tv-intervju i helgen att de faktorerna tyder på att militären har försökt dölja massakern. Murtha, som har nära band till militären, var den som först avslöjade de preliminära resultaten av den pågående utredningen av massakern för några veckor sedan. – Det måste ha skett en mörkläggning av det här, sa han i intervjun.
Efter Times avslöjade om massakern i Haditha har en bataljonschef och två truppchefer avstängts från sina poster och flera av de marinkårssoldater som misstänks för att ha genomfört massakern hålls i arresten på deras hemmabas i Kalifornien, i väntat på att utredningen ska bli klar.
Murtha, som är starkt kritisk till kriget i Irak och som har krävt att de amerikanska trupperna ska dras tillbaka inom sex månader, tolkar massakern och dess efterspel som ännu ett bevis på att den amerikanska regeringen har misslyckats med att förutse situationen i Irak och att den inte har utbildat och utrustat de amerikanska soldaterna tillräckligt för att kunna hantera situationen.
