Santiago, 060524 (IPS) – En chilensk studie av mäns och kvinnors konsumtion visar att könet är avgörande för vad vi handlar – och vem vi handlar till.
– Konsumtionsmönstren avslöjar ojämlikheter. Män och kvinnor har inte samma tillgång till varor, och de har olika syften när de gör sina inköp, säger antropologen Paula Alcaíno, en av studiens två författare. Studien heter “Helgon eller Materialister: Paradoxer och tvång i kvinnors konsumtionsmönster”. Alcaíno och hennes medförfattare, sociologen Paulina Gutiérrez, skriver i studien att många situationer som räknas som “normala” i samhället i verkligheten hindrar kvinnor från att nå sin fulla potential. Författarna beskriver kvinnors konsumtionsmönster som en “ekonomi av generositet”, vilken karaktäriseras av de sätter familjens behov före sina egna. – Kvinnor – särskilt de som har nått en viss inkomstnivå, antingen den är deras egen eller deras makars – gör inköp till familjemedlemmar i första hand, och försummar sina egna behov, säger Alcaíno. Detta gäller även många kvinnors tid. Kvinnor gör mer hushållsarbete och det är ofta kvinnorna som exempelvis tar med barnen till läkaren. Det gäller även yrkesarbetande kvinnor. De ger därmed sina familjemedlemmar utrymme att konsumera.
– Samhället har ingjutit i kvinnor att de ska vara självuppoffrande, och sätta andra före sina egna behov. Många kvinnor känner sig skyldiga så snart de gör avsteg från det uppförandet; de känner sig som “dåliga” mödrar eller hustrur, säger Alcaíno. Författarna anser att samhällsinstitutioner, banker och reklambyråer förutsätter och förespråkar att kvinnor ska ta vara på sina resurser och konsumera med familjens intresse i centrum. Och trots att konsumtionsmönstret för yngre, oberoende kvinnor i dag lutar mer mot personlig tillfredsställelse än altruism så förändras det när de har startat en familj, enligt Alcaíno. – Syftet med vårt arbete har varit att utreda hur kvinnor kan förändra den situation de befinner sig i och utöva ett nytt slags medborgarskap, säger Alcaíno. Andelen yrkesarbetade kvinnor i Chile är bland de lägsta i Latinamerika. Medan 70 procent av männen över 15 år har en betald anställning så har bara 35 procent av kvinnorna det.
I boken, som publicerades i april, kritiserar författarna landets politiker som de menar har ignorerat jämställdhetsfrågor – särskilt kvinnornas tillgång till arbetsmarkanden. Det har lett till att kvinnor fortfarande gör lejonparten av allt hushållsarbete och tar hand om barn och äldre i familjen.
Som exempel tar de upp reformen av Chiles sjukvårdssystem. För att spara pengar vårdas i dag människor mindre på sjukhus. Beslutsfattarna har inte brytt sig om att detta leder till ökat behov av vård i hemmet – något som ofta kvinnor står för.
