Rio de Janeiro, 060519 (IPS) – Usina Verde-projektet ska slå två flugor i en smäll: det ska generera energi i Brasilien och ta hand om industriavfall för att medverka till att minska den globala uppvärmningen. Men de goda avsikterna övertygar inte miljöaktivister, eftersom projektet kommer att bränna det farliga avfallet.
Projektets första anläggning byggdes i Rio de Janeiro med hjälp av kapital från ett privat företag med samma namn som projektet – Usina Verde – och öppnades redan i maj förra året. Där omvandlas i dag 30 ton skräp om dagen till 2,6 megawatt energi.
Sponsorerna på företaget hoppas nu kunna sälja liknande anläggningar till kommuner i hela landet.
Men projektplanerna “kan inte anses vara rena eller hållbara”, menar Temístocles Marcelos, som företräder FBOMS, ett brasilianskt nätverk som består av icke-statliga organisationer och sociala rörelser som arbetar för en bättre miljö.
Förbränningsugnarna i anläggningen släpper ut resistenta miljögifter, så kallade POP:s, såsom dioxiner och tungmetaller. Sådana ämnen fördömdes av Stockholmskonventet år 2001, eftersom de medför hälsorisker för flera generationer framåt i tiden.
Dioxiner är cancerogena och påverkar hormonsystemet. De finns i gaserna, askan och andra rester som produceras i förbränningsugnarna och är farliga också i doser som är lägre än de som tillåts i Brasilien, enligt Temístocles Marcelos.
Usina Verde-projektet har dock också fördelar: det har utplånat de enorma sopberg som förorenat luften och grundvattnet och det kan komma att generera så kallade utsläppskrediter i enlighet med Kyotoprotokollet från 1997, vilket tillåter industrialiserade länder att investera i växthusgas-reducerande projekt i utvecklingsländer.
Utsläppskrediterna skulle komma ur minskningen av metangasutsläpp, som normalt kommer från sopbergen och bidrar till den globala uppvärmningen, och karbondioxid som bildas när man producerar energi med olja eller kol. Utsläppen skulle också minska i och med att sopbilarna inte längre behöver forsla skräpet långt bort till platser där skräpet grävs ner.
På anläggningen i Rio de Janeiro separeras det miljöfarliga avfallet från det komposterbara. Gaserna och ångorna som bildas vid förbränningen kyls ner och renas. Processen skapar mineralsalter och vatten som kan återanvändas.
Askan och de icke-brännbara resterna utgör ungefär åtta procent av det avfall som kommer till anläggningen. De används, tillsammans med saltet, för att tillverka golvmaterial och tegelstenar. I framtiden kommer askan också, om den blir godkänd för det, att användas i jordbruket för att balansera sura jordar, enligt Emilio La Rovere på klimatcentret UFRJ.
I 35 länder i Europa använder man liknande förbränningssystem: i Tyskland och Spanien bränns 14 miljoner ton skräp årligen. I USA kan upp till 26 miljoner ton brännas, enligt La Rovere.
– I Brasilien är det här systemet ett bra alternativ, eftersom största delen av industriavfallet annars hamnar på öppna sopstationer eller grävs ned i marken. Det skadar miljön allvarligt och skapar konflikter mellan storstadsområdena och kranskommunerna. Städerna exporterar mycket skräp och det finns inte tillräckligt med plats för att förvara det, säger Emilio La Rovere.
Projektet är också ekonomiskt försvarbart i jämförelse med andra sophanteringssätt. Elektriciteten som genereras är inte lika billig som den som kommer från vattenkraftsdammar, men det kompenseras av utsläppskrediterna, närheten till energikällan och arbetstillfällena som skapas i staden.
Men miljöaktivisten Temístocles Marcelos menar att godkännandet av Usina Verde-projektet, tillsammans med de villkor som Kyotoprotokollet medger, kan komma att uppmuntra kommersiella företag att öppna sådana anläggningar och därigenom få uppmärksamhet som miljökämpar. Detta skulle försvåra utvecklingen av bättre sätt att ta hand om och återanvända avfall, enligt honom.
– Återanvändning skapar fler jobb och stimulerar bildandet av skräpsamlar-kooperationer. Det bidrar till sociala projekt som kommer att blockeras om råmaterialen bränns istället, säger Marcelos.
72 anläggningar av samma typ som den i Rio de Janeiro planeras byggas i landet. Projektet har godkänts av en i Brasilien tillsatt ministerkommitté mot global uppvärmning, men måste också granskas och godkännas av FN innan det kan bli en del av karbonmarknaden.
* Tierramérica är en specialiserad nyhetstjänst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med stöd från FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s miljöorgan UNEP.
