Nairobi, 060512 (IPS) – Ett möte för parlamentariker kanske kan tyckas vara ett märkligt ställe att höra fördelarna med allmäna val ifrågasättas, men sådana diskussioner har pågått under de senaste dagarna på det elfte interparlamentariska unionsmötet, IPU, i Kenyas huvudstad Nairobi.
Enligt David Gumisiriza, parlamentsledamot i Uganda, har allmäna val inte nödvändigtvis något att göra med hållbar utveckling i Afrika.
– Om det som i västvärldens ögon ser ut som diktatur ger goda resultat och leder till mänsklig utveckling, är det inte då bättre än om så kallade demokratiska, allmäna val leder till hunger och död? Begrepp som “diktatur” och “demokrati” borde omdefinieras, sa Gumisiriza till IPS vid mötets avslutande.
De åsikter Gumisirizas åsikter delades dock inte av alla politiker vid IPU-mötet.
– Om en ledare är bra, varför skulle han eller hon inte genomgå en valprocess? Val fungerar som en väckarklocka och är ett tillfälle att granska en ledares regeringssystem, säger Omingo Magara, en kenyansk lagstiftare.
Många bekymrar sig över att demokratin i Uganda försvagats, sedan parlamentet förra året beslutade att ta bort en regel som skulle ha hindrat president Yoweri Museveni att väljas om för en tredje mandatperiod om fem år. I år styr presidenten landet för 20:e året i rad.
Beslutet att ta bort begränsningen har kritiserats av bidragsgivare och människorättsorganisationer, som ser begränsningarna i presidenttid som ett sätt att komma tillrätta med den ökande korruptionen och möjliggöra en fredlig övergång från en administration till en annan.
Under Museveni har Uganda stabiliserats politiskt och ekonomiskt och spridningen av hiv har reducerats. De mänskliga rättigheterna i det östafrikanska landet anses också ha stärkts. Nu befarar dock grupper som New York-baserade Human Rights Watch att dessa svårvunna segrar ska gå förlorade. En konsultrapport som läckt ut från Världsbanken beskriver en utbredd korruption och svågerpolitik som genomsyrar Ugandas institutioner och rekommenderar banken att strypa sitt stöd till landet.
En annan fråga som diskuterades i samband med lagstiftares maktmissbruk var parlamentarikernas rätt att besluta om egna lönehöjningar och förmåner. Sedan 2002 har Kenyas parlamentsledamöter höjt sina löner från motsvarande 41 000 kronor till 51 000 kronor i månaden, exklusive förmåner, samtidigt som 56 procent av Kenyas befolkning lever på mindre än åtta kronor om dagen.
Också i Uganda, där två tredjedelar av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, har parlamentarikerna siktet inställt på löneökningar. I dag tjänar de motsvarande 16 400 kronor exklusive förmåner.
– Parlamentsledamöterna kräver löneökningar, men vi har ännu inte diskuterat färdigt frågan med regeringen, säger Gumisiriza.
I Tanzania har man däremot lagstiftat om att parlamentarikerna inte ska få besluta om sina egna löner.
– Lagen förbjuder oss att bestämma våra egna löner, så om inte lagen ändras kan vi inte höja dem, säger Kilontsi Mporogomyi, en tanzaniansk lagstiftare. IPU-mötet, som avslutas i dag, fredag, har samlat mer än 140 parlament, representerade av 1 500 delegater från hela världen. IPU har som mål att stärka demokratin i medlemsländerna.
