Toronto, 060330 (IPS) – Trots högljudda protester från djurrättsaktivister har den årliga säljakten inletts i St. Lawrence-bukten i östra Kanada.
Kanadas regering har i år höjt jaktkvoten på grönlandssäl från 319 000 djur 2005 till 325 000. Det är för många, anser Chris Cutter från International Fund for Animal Welfare, IFAW. Han menar att den varma vintern har gjort att det är ovanligt lite is på havet. Och eftersom sälarna föder sina ungar på isen så kommer isbristen att leda till att fler ungar dör i år även utan jakten, anser Cutter som flög över området strax innan jaktsäsongen inleddes den 25 mars.
– Vi såg nästan inga sälar alls, säger han.
Men Phil Jenkins, talesperson för Kanadas federala fiskeridepartement DFO, som reglerar säljakten, säger att departementet har tagit hänsyn till bristen på is när man satt årets jaktkvot. – McCartney och djurrättsgrupperna är felinformerade om jakten, säger Jenkins. Men frågan om säljaktens hållbarhet är inte alls lika omdebatterad som frågan om hur jakten genomförs. Djurrättsaktivisterna anser att jaktmetoderna är lika med djurplågeri.
I dag är det tillåtet att döda sälungar när de är mellan tre och åtta veckor gamla. Under jakten antingen klubbas eller skjuts ungarna ihjäl och flås på isen. Varje år kommer hundratals djurrättsaktivister och journalister från Europa och USA för att bevittna det blodiga spektaklet i denna kalla och blåsiga del av Kanada. Cutter och andra aktivister hävdar att djuren ibland lever när de flås. – Jakten är inte vacker att beskåda, men det är aldrig vackert att döda djur, säger Lori-Ann Martino, aktiv i miljörörelsen i provinsen Newfoundland. De flesta av säljägarna kommer från just Newfoundland där fiske och säljakt har varit de främsta inkomstkällorna för invånarna i hundratals år. – De flesta som bor i Newfoundland älskar djur och 90 procent av människorna här stödjer jakten, säger Martino. Säljakten är en viktig inkomstkälla i provinsen där fisket har minskat kraftigt, säger hon.
I Newfoundland brukar jägarna skjuta ihjäl sälarna medan de spikförsedda klubborna mest används under jakten i St. Lawrence-bukten. Att skjuta sälar som befinner sig på flytande isflak från båtar som guppar i vågorna innebär att vissa djur blir skadeskjutna och lider, enligt en rapport från den oberoende organisationen Veterinarians Working Group, IVWG. IVWG menar att om man ska jaga grönlandssäl så måste dödandet utföras humant och effektivt. Organisationen har satt ihop en rad rekommendationer för att jakten ska bli mer korrekt. Bland annat kritiserar IVWG att den som dödar flest sälar belönas. Kanadas federala fiskeridepartement säger att man för att minska konkurrensen mellan jägarna har infört regionala kvoter. – Vi har också fler övervakare på plats, säger talesmannen Phil Jenkins. Men Rebecca Aldworth, på organisationen U.S. Humane Society, menar att det inte räcker. Det låga priset per päls gör att jägarna måste döda så fort de bara kan, säger hon. Hon anser också att det finns alldeles för många jägare sett till antalet sälar. – Fiskeridepartementet DFO:s siffror är absurda och har kritiserats av andra forskare. Detta är en upprepning av hur DFO misskötte torskfisket, säger hon. DFO tillät alldeles för stora fångster av torsk av arbetsmarknadsmässiga skäl och tio år efter att ett totalt torskfiskeförbud infördes har torsken inte återhämtat sig, säger Rebecca Aldworth.
