Oslo, 060223 (IPS) – En ny tv-station som sänder från Norge ger miljontals burmeser tillgång till oberoende nyheter på deras eget språk.
Kanalen heter Burmas demokratiska röst och har sänt radio sedan 1992. Förra året beslöt man sig för att även satsa på satellit-tv. Eftersom sändningarna inte sker från Burma undgår kanalen den benhårda censur som råder i landet. Burma finns med bland de fem länder i världen som har minst pressfrihet, enligt organisationen Reportrar utan gränser. – Människor får ingen riktig information om vad som händer i deras eget land, säger Aye Chan Naing, kanalens chef.
– Det finns ingen yttrandefrihet och medierna är tungt censurerade. Regeringen kontrollerar helt informationsflödet och tillåter ingen kritik. Vi planerar att vara en alternativ källa.
Elva exilburmeser vid huvudkontoret i Oslo är kanalens redaktörer som samarbetar med omkring 50 stringers runt om i världen. Redaktionen rapporterar om många olika ämnen. Bland annat planerar man inslag om tvångsarbete i Burma, om burmesiska gästarbetare i andra länder och om hur militärjuntan som styr Burma förändrar landets lagar så att det passar deras aganda för dagen.
– Många människor i Burma vet inte vad demokrati och mänskliga rättigheter är, så vi försöker visa dem det, säger Naing. Burmas demokratiska röst når cirka 30 av Burmas 50 miljoner invånare med sina radiosändningar. Tv-sändningarna har potential att nå omkring tio miljoner burmeser, tror Naing.
Aye Chan Naing är utbildad tandläkare. Han gick med i de burmesiska studentprotesterna till stöd för Aung San Suu Kys oppositionsparti i slutet av 80-talet. Partiet vann 1990 de första flerpartivalen på 30 år i Burma men har inte tillåtits att styra landet. Istället tog militärjuntan direkt kontroll över staten efter oppositionens valseger. Naing tvingades slutligen lämna landet.
Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch finns det över 1 100 politiska fångar i Burma. Juntan tillåter i praktiken ingen politisk opposition.
Kanalen har en grupp burmesiska journalister som arbetar för dem i hemlighet och rapporterar inifrån Burma. Naing säger att man i dag även når många statsanställda och andra som arbetar för regimen. De har börjat lyssna eftersom inte ens de litar på de statliga medierna. Detta är positivt eftersom det ökar kritiken mot juntan inifrån dess egna led, menar Naing. Tv-stationen sänder bara två timmar i veckan men hoppas i framtiden kunna producera ett program varje dag.
– Reaktionerna inne i Burma har varit fantastiska. Detta är första gången som människor har sett oberoende nyheter på burmesiska. Vissa har aldrig sett Aung San Suu Kyi eller de andra oppositionsledarna eftersom de statliga medierna aldrig visar dem, säger Naing.
