Kampala, 060222 (IPS) – För första gången på 25 år har ugandierna flera kandidater att välja mellan i veckans val. Men valkampanjen har varit våldsam och vissa fruktar att militären inte kommer att acceptera en seger för oppositionen.
Fem personer kandiderar till presidentposten och närmare 1000 personer tävlar om en plats i parlamentet. De två som leder i opinionsmätningarna är landets nuvarande president Yoweri Museveni, som kandiderar för Nationella motståndsrörelsen, NRM, och Kizza Besigye från Forum för demokratisk förändring, FDC. De senaste opinionsmätningarna tyder på att ingen av de två toppkandidaterna kommer att få över 50 procent av rösterna vilket skulle innebära att en andra valomgång mellan de två kommer att hållas.
Men om Kizza Besigye skulle skrälla och vinna valet redan imorgon, så finns det en oro för att armén inte kommer att stödja honom. Ugandas väpnade styrkor har anklagats för att bidragit till våldet under valkampanjen. I förra veckan sköt en soldat, klädd i civila kläder, mot en grupp Besigye-anhängare i Mengo, i utkanten av Kampala. Tre personer dog. Soldaten hävdar att folksamlingen uppträdde aggressivt och att han skjutit i självförsvar. Vittnen till händelsen säger att soldaten först försökte köra igenom folksamlingen med en bil klädd i Yoweri Museveni-affischer.
Och några dagar senare körde sju bepansrade fordon fyllda med soldater rätt in i en samling Besigye-anhängare i staden Mukono. Räden skapade panik och sju personer skadades. Gruppen väntade på att Besigye skulle komma och valtala. FDC:s valarbetare anser att dessa och andra händelser är ett uttryck för mer än trakasserier. De fruktar att motståndarna försöker mörda Besigye. – Vår kandidat var bara 100 meter från skottlossningen i Mengo. Vi ser det som det första mordförsöket, sa partiet talesperson Sam Akaki till pressen i måndags. Kizza Besigye var en gång i tiden Yoweri Musevenis läkare. Han ställer i valet upp mot sin tidigare patient och kamrat i gerillakriget. Redan 2001 försökta han utmana Yoweri Museveni politiskt men förlorade och lämnade landet sedan han gripits och anklagats för samröre med en rebellgrupp. Kizza Besigye befann sig under en tid i exil i Sydafrika och när han mot slutet av förra året återvände till Uganda greps han misstänkt för bland annat förräderi, terrorism och våldtäkt. Han släpptes slutligen mot borgen och har under valkampanjen tvingats infinna sig för förhör flera gånger. Senast försökte Besigyes motståndare svartmåla hans kampanj genom att hävda att Besigye uppgivit falska akademiska meriter.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch kallar i en ny rapport anklagelserna mot Kizza Besigye politiskt motiverade och menar att regeringssidan trakasserar och underminerar oppositionen. Yoweri Museveni tog makten i Uganda 1986 genom att avsätta Tito Okello, som själv hade gripit makten genom en militärkupp. Före Okello styrdes Uganda av Milton Obote, mot vilken Musevins politiska rörelse förde ett gerillakrig.
När Museveni kommit till makten förbjöd han alla politiska partier utom sin egen rörelse: Nationella motståndsrörelsen. Ugandas regering har hävdat att landet haft ett “nollpartisystem” – medan kritiker hävdat att det i själva verket rört sig om ett enpartissystem. Efter kampanjer från oppositionen, som flera gånger trotsat partiförbudet, hölls förra året en folkomröstning där en majoritet röstade för återinförandet av ett flerpartisystem.
President Museveni genomdrev 2005 en lagändring som gjorde det möjligt för honom att ställa upp för omval. Det ledde till kritik även inifrån hans egen rörelse och fick flera tidigare partikamrater att ställa sig bakom Besigye. Även Ugandiska biståndsgivare har kritiserat presidentens försök att klamra sig fast vid makten och minskat sitt bistånd till det östafrikanska landet. Det gäller exempelvis Sverige som har fryst budgetstödet till landets regering.
Den våldsamma valkampanjen har fått flera ugandier att frukta en återgång till de mörka tiderna under Obote, och före honom under diktatorn Idi Amin. – Vi har fått tips om att fylla huset med mat, och bränsle till bilen. Jag hoppas du också gör det, säger en ugandisk anställd vid en stor ickestatlig organisation till IPS.
Fred Kamuntu, handelsman i Kampala ser inte heller ljust på framtiden.
– Ingen vet vad som kommer att hända. Det ser redan dåligt ut; affärerna går dåligt, säger han.
Men polisens talesman Asuman Mugenyi lovar att myndigheterna kommer att upprätthålla lag och ordning under och efter valet.
– Vi har förstärkt våra fotpatruller och skickat ut fler polisbilar. Vi har också fått förstärkning av andra säkerhetsorgan, säger han.
