Lima, 060109 (IPS) – För första gången kommer Perus militärer och poliser att få rösträtt i det val som ska hållas i april. Och landets presidentkandidater vill gärna fånga upp de 150 000 nya röster som därmed står på spel. Resultatet kan bli att personer som anklagats för människorättsbrott klarar sig undan rättvisans gång.
De främsta kandidaterna till presidentposten och valet i kongressen i Peru har börjat försvara en amnesti för de soldater som deltog i “kriget mot terrorismen”. Detta var ett begrepp som användes då statens säkerhetsstyrkor med repressiva medel bekämpade landets gerillagrupper på 1980- och 90-talen. Kampen för att vinna militärens och polisernas röster började efter att landets högsta militärer beklagat sig över den “skamliga förföljelsen” av de som bekämpade gerillarörelserna. Den senaste amnestilagen för militärer och poliser som anklagats för utomrättsliga avrättningar, kidnappningar och tortyr genomdrevs 1995 av den dåvarande presidenten Alberto Fujimori. Lagen innebar att alla rättsliga processer mot militärer och poliser ställdes in, samt att tidigare dömda personer släpptes.
Den nuvarande presidenten Alejandro Toledo har dock vägrat att ge amnesti till brottslingar i uniform. Men nu säger även det styrande partiets kandidater inför valet att de kommer att avbryta rättegångarna mot soldater och poliser.
Den konservative presidentkandidaten Lourdes Flores, som leder i opinionsmätningarna, var till en början motståndare till amnestilagarna. Men numera vill han att vissa poliser och militärer ska slippa åtal.
– Jag kommer alltid att försvara dem som försvarade oss, har Flores sagt och direkt hänvisat till 352 militärer som nu står åtalade för brott som begicks i kampen mot gerillorna. Bevisen mot dessa personer har samlats in av landets sannings- och försoningskommission. Och Flores är inte ensam. Den tidigare översten och nuvarande nationalistiske presidentkandidaten Ollanta Humala har föreslagit en ny amnestilag för sina gamla kamrater i armén och de poliser som antingen redan dömts, eller står åtalade för människorättsbrott.
Humala har vunnit popularitet bland människor som är trötta på landets traditionella politiker och han ligger till mångas förvåning på andra plats i opinionsmätningarna. – Jag slogs mot terrorismen och såg många av mina kamrater falla. Nu betraktas många av dem som försvarade landet som kriminella. Detta måste få ett slut, har Humala sagt. Den tredje kandidaten, den tidigare presidenten Alan García, stödjer en närmare granskning av de fall där militärer kan misstänkas ställas till svars i “orättvisa rättegångar”.
I kampen om de 150 000 nya rösterna är det bara en grupp som inte fått ge sin syn på saken – de personer som föll offer för olika former av människorättsbrott samt deras familjer.
