New York, 051020 (IPS) – Flera av länderna i den sydostasiatiska samarbetsorganisationen Asean arbetar nu hårt för att FN:s säkerhetsråd ska ta upp de övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som militärregimen i Burma gör sig skyldig till.
– FN, EU, USA och andra med intressen i Burma borde omedelbart gå samman för att upprätta en dialog med militärregimen, säger Zaid Ibrahim, ordförande i Aseans interparlamentariska Burma- kommitté, AIPMC.
Den thailändska senatorn Jon Ungphakorn säger att Burma borde genomföra “åtminstone ett minimum av demokratiska reformer”.
– Det inkluderar att släppa politiska fångar, exempelvis Aung San Suu Kyi, och att hålla en dialog med de politiska partierna i landet.
Burmas militärregim har styrt landet sedan 1962. 1990 vann Aung San Suu Kyis parti – Nationella demokratiförbundet – valet, men generalerna vägrade att lämna ifrån sig makten. Aung San Suu Kyi hålls nu inspärrad.
Bland de övriga krav som AIPMC ställer på Burma finns att landet ska anta en ny demokratisk grundlag och att landets minoritetsgrupper ska skyddas. Om förhandlingar inte leder till en lösning vill kommittén se ekonomiska sanktioner och ett militärt ingripande.
De sydostasiatiska länderna får stöd av USA, som tog upp situationen för Suu Kyi och 1 300 andra politiska fångar i säkerhetsrådet i juni. Men då blockerades alla åtgärder av Kina och Ryssland.
– USA vill gärna ta upp det här i säkerhetsrådet om vi kan få tillräckligt stöd. Vi anser att frågan hör hemma i rådet, sa den amerikanska FN-ambassadören Anne Patterson i förra veckan.
Men flera bedömare menar att Kina kommer att fortsätta att stoppa alla förslag om sanktioner.
– Jag tror att Kina kommer att försöka att få alla att tro att de kommer att använda sitt veto, för att få de länder som är tveksamma att undvika att ta upp Burma över huvud taget, säger Maureen Aung-Thwin, chef för Open Society Institutes Burma-projekt.
Men Aung-Thwin välkomnar ändå en hårdare attityd.
– Efter att ha försökt med nästan allting annat – morötter, piska, FN-resolutioner – har omvärlden bara fått tomma ord och brutna löften av regimen. Vi måste ta frågan till FN:s högsta nivå. I nuläget är den resolution vi vill ha i säkerhetsrådet tämligen grundläggande – en resolution som bara kräver att regimen ska arbeta tillsammans med generalsekreterarens kontor för att inleda en dialog.
Människorättsorganisationen Refugees International, RI, ser också ett akut behov av åtgärder från säkerhetsrådet. Joel Charny, RI:s vice ordförande, säger att det finns en risk för ökade regional instabilitet på grund av att allt fler burmeser flyr undan övergrepp till andra länder i regionen.
Förutom flyktingproblemet har FN:s specielle Burma-rapportör Paulo Sérgio Pinheiro talat om en växande hiv/aids-epidemi. Och flera ickestatliga organisationer rapporterar att militären utnyttjar tvångsarbetare och begår sexuella övergrupp. I synnerhet har landets etniska minoriteter varit hårt utsatta.
Asean har tio medlemsländer: Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Burma, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam. Organisationen har sedan starten 1967 betonat att man inte ska lägga sig i enskilda medlemsstaters inre angelägenheter, och förespråkar i stället konstruktiv dialog. Asean lät Burma bli medlem 1997 i hopp om att demokratiska reformer skulle genomföras i landet. Men den thailändske senatorn Jon Ungphakorn medger att det inte har fungerat.
I juli tvingade Asean Burma att avstå från ordförandeskapet i Asean nästa år. Ordförandeskapet roterar inom organisationen i alfabetisk ordning, och Burma (som också kallas Myanmar) skulle ha tagit över ordförandeklubban från årets ordförandeland Malaysia. Med insikten om att Asean inte kan utöva tillräckliga påtryckningar på Burma bildade fyra av Aseans medlemsländer – Malaysia, Singapore, Thailand och Kambodja – Burmakommittén AIPMC.
Kommittén är inte ensamma om sitt krav på att säkerhetsrådet ska ta upp frågan om Burma. Såväl Tjeckiens expresident Vaclav Havel som Sydafrikas ärkebiskop Desmond Tutu har nyligen fört fram samma krav.
