Tokyo, 051006 (IPS) – Japan och USA har börjat föra diskussioner om att slå samman ländernas biståndsbudgetar för att på det sättet göra de internationella hjälpinsatserna mer effektiva. Men planerna möter kritik från biståndsexperter.
En tjänsteman vid Japans utrikesdepartement, som inte vill bli citerad med sitt namn, säger till IPS att diskussionerna fokuserar på två områden – att förbättra möjligheterna för privata investeringar i utvecklingsländerna, samt på yrkesutbildning för ungdomar. – Båda dessa sektorer bedöms som centrala för den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna, säger tjänstemannen till IPS. Han menar att projekt i den riktningen kommer att hjälpa utvecklingsländerna att minska tullar och andra handelshinder, vilket bidrar till en ökad handel och fler utländska investeringar. – Vi har nyss haft ett första större möte där vi diskuterade huvuddragen, och nästa steg är att börja diskutera detaljerna, säger han. Japan har världens näst högsta biståndsbudget. Förra året låg den på motsvarande 8,8 miljarder dollar. USA:s biståndsbudget låg samma år på 19 miljarder dollar. Om man skulle slå samman ländernas biståndbudgetar så skulle den motsvara 40 procent av världens biståndspengar. Och analytiker påpekar att om så sker, så får detta självfallet stora konsekvenser för biståndspolitiken. – Japan och USA är världens två ledande ekonomier. Planen på att samarbeta innebär att de små länder som är beroende av bistånd står utan alternativa utvecklingsstrategier, säger Keisuke Oohashi, professor i internationell utveckling vid Keisen-universitetet. Oohashi menar att de sektorer som det planerade samarbetet fokuserar på innebär att utvecklingsländerna kommer att utsättas för påtryckningar för att godta globaliseringen. Men också privatiseringar av viktiga sociala sektorer som utbildning och hälsovård. Och det är inte självklart att detta kommer att välkomnas av de lokala befolkningarna. – Jag har alltid förespråkat ett internationellt sammanhållet biståndssystem under FN, vilket på ett bättre sätt skulle representera behoven i utvecklingsländerna än bilateralt samarbete, säger han. Oohashis oro för en sammanföring av de japanska och amerikanska biståndsbudgetarna stöds av ett antal experter och biståndsarbetare. Källan inom utrikesdepartementet menar dock att ett samarbete skulle leda till att man skulle spara pengar genom att länderna kan dela på konsulter och övrig personal, och samtidigt inte längre kommer att bedriva flera olika överlappande projekt.
