Brooklin, Kanada, 050901 (IPS) – Upp till 12 ytterligare tropiska stormar kan drabba länderna runt Mexikanska golfen i höst och fyra riskerar att utvecklas till stora orkaner, enligt National Oceanographic and Atmospheric Administration, NOAA.
USA lider just nu av sviterna efter orkanen Katrina, den orkan som orsakat mest skada någonsin i landet. Katrina har orsakat hundratals – kanske tusentals – människors död och gjort en miljon hemlösa. Skadorna efter orkanen uppskattas kosta över 25 miljarder dollar, enligt preliminära beräkningar. Och faran är inte över.
– Detta kan mycket väl bli den mest aktiva orkansäsongen som uppmätts på Atlanten, säger brigadgeneral David L. Johnson, chef för NOAA:s nationella väderservice. NOAA spår att 21 tropiska stormar – dubbelt så många som normalt – kommer att uppstå innan orkansäsongen är över den 30 november. Det innebär att USA, Mexiko och Karibien riskerar att drabbas av ytterligare 10 till 12 stormar, varav minst en och kanske fyra tros utvecklas till en fullfjädrade orkaner. Dock väntas merparten av stormarna troligen inte att nå land. Rejält varmt vatten i Atlanten ges skulden för det NOAA kallar en “väldigt aktiv” orkansäsong. Havsvatten som är minst 27 grader varmt ger upphov till fuktig luft som gör det möjligt för orkaner eller cykloner att uppstå. När orkanen Katrina först slog till mot södra Florida i förra veckan räknades den bara som en kategori ett-orkan, på en skala mellan ett och fem som graderar stormarnas hastighet. Men mindre än 24 timmar efter att stormen svept in över det varma vattnet i Mexikanska golfen blev den allt starkare och graderades upp till kategori fem – med vindhastigheter på över 250 kilometer i timmen. En kategori fem-orkan orsakar även höga flodvågor. Katrina hade förlorat i styrka till kategori fyra när den nådde land men den hade då växt sig enormt stor vilket är orsaken till de stora skador den gett.
– Det är ingen tvekan om att det varma vattnet i Mexikanska golfen gav den värme som gjorde Katrina till en kraftig orkan, säger Ross Gelbspan, reporter och författare till två böcker om den globala uppvärmningen.
Han menar att orsaken till uppvärmningen av havet är växthuseffekten, vilket är en kontroversiell uppfattning i ett land där många tjänstemän förnekar att den globala uppvärmningen ger upphov till klimatförändringar. Tim Barnett, marinfysiker vid Scripps Institution of Oceanography, anser att det finns klara bevis på att uppvärmningen av havet beror på mänskliga aktiviteter. De senaste 40 åren har de översta 300 metrarna av världshaven blivit i genomsnitt 0,5 grader varmare. Barnett menar att ny forskning visar att uppvärmningen beror på utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen. I förra månadens utgåva av tidskriften Nature skriver forskaren Kerry Emanuel vid Massachusetts Institute of Technology att denna uppvärmning av havet har lett till att de nordatlantiska tropiska stormarna har fått dubbelt så stor destruktiv kraft. Emanuel har även studerat stormarna i nordvästra Stilla havet och kommit fram till att de i dag har 75 procent mer kraft än för 30 år sedan. Emanuel har mätt stormarnas vindhastigheter och deras livslängd för att ta fram varje storms potential för förstörelse. Eftersom en majoritet av stormarna aldrig når land har han inte använt sig av statstik över verklig förstörelse. Han har dock inte hittat några vetenskapliga bevis för att antalet stormar har ökat. Många av de förutsägelser om klimatförändringar som gjordes för tio år sedan är i dag verklighet: havsnivåerna och temperaturerna stiger, lufttemperaturen har stigit och stormarnas intensitet har ökat.
Ross Gelbspan anser att USA nu måste ta krafttag för att minska klimatförändringarna. USA borde följa Storbritannien och Tyskland som har genomfört drastiska minskningar av sina utsläpp, anser han.
