Moskva, 050901 (IPS) – Tusentals ryssar samlades för att minnas och sörja offren från terrordådet i Beslan för ett år sedan. Föräldrar och släktingar till de över 330 människor, en majoritet barn, som dog under stormningen av skola nummer 1 i Beslan lade ner kransar på sina döda barns gravar.
Minnestunder har också hållits i kyrkor runt om i landet och i Moskva har svarta affischer med texten “Utan ord” satts upp på bussar och längs gatorna.
Över 1000 människor togs den 1 september som gisslan av en terrorgrupp som krävde ett slut på kriget i Tjetjenien i skola nummer 1 i Beslan. Staden ligger i Nordossetien som gränsar till Tjetjenien. Dramat fick sin upplösning den 3 september då skolan stormades.
I själva Beslan omgärdades minnesstunden av strikt säkerhet. Nationell teve visade hur de sörjande visiterades. Och det var inte bara sorg som präglade minnesstunden, utan även ilska. Många föräldrar som förlorades sina barn för ett år sedan säger att den ryska regeringen inte har lärt sig av sina misstag. De menar att Ryssland är sårbart för fler terrordåd och de vill ha svar på bland annat varför regeringen misslyckades med att rädda gisslan i Beslan.
På fredag ska en grupp kvinnor som bildat kommittén “Beslanmödrarna” träffa den ryske presidenten Vladimir Putin i Moskva. Kommittén anser att högt uppsatta personer inom den federala säkerhetstjänsten och inrikesdepartementet borde hållas som ansvariga för det sätt gisslandramat hanterades på. Inom kommittén har vissa varit emot ett möte med presidenten, medan andra anser att detta är ett bra tillfälle att utrycka sin mening. Under det år som gått sedan tragedin i Beslan har våldet ökat i norra Kaukasus och flera terrorattacker har skett. – Hela regionen är en krutduk och ingen vet när eller hur nästa explosion ska ske, säger Nikolai Petrov, biträdande forskare vid tankesmedjan Carnegie Moscow Centre.
Han menar att det i regionen finns flera olika etniska, socioekonomiska och politiska problem som instabiliserar regionen och som gör livet osäkert för befolkningen.
Petrov säger att problemen har uppstått på grund av felaktiga politiska strategier. Kriget i Tjetjenien har bland annat gjort att regeringen har stött korrupta och dåliga regionala politiker, säger han. Även utredningen av terrordådet har kritiserats av betraktare. Ett år efter gisslandramat så har den parlamentariska kommission som fått i uppdrag att utreda händelsen inte lagt fram någon rapport. Kommissionens ordförande avfärdar dock anklagelser i medierna om att kommissionen inte skulle vara tillräckligt professionell. – En situation som den här kräver adekvat psykologisk hjälp för att minimera de negativa effekterna för barnen och deras familjer, säger psykologiprofessorn Galina Soldatova från universitetet i Moskva. – Hjälpen måste pågå en längre period och inte bara omfatta gisslan. Även andra människor som bevittnat tragedin behöver psykologiskt hjälp, säger Soldatova som är en av de psykologer som regelbundet besökt Beslan efter terrordådet. Den ryska regeringen anslog i veckan cirka tre miljoner kronor till hjälp för offer för terrordåd.
