Washington, 050830 (IPS) – Dagarna efter att en majoritet av Iraks folkvalda ledare presenterade sitt förslag till ny konstitution råder det delade meningar i både Bagdad och Washington om förslaget kommer att leda till ökad demokrati eller till en upplösning av landet.
Amerikanska tjänstemän var som väntat mest positiva till förslaget, som det irakiska folket ska säga ja eller nej till i en folkomröstning den 15 oktober. Andra analytiker varnar för att förslagets stadgar om regional autonomi kommer att leda mot ett inbördeskrig.
– Jag tror inte på den här uppdelningen mellan shia och sunni och muslimer och kristna och araber och kurder, sa generalsekreteraren för Arabförbundet, Amr Moussa, till BBC under måndagen. – Jag tror att detta är ett recept på kaos och kanske en katastrof för Irak och hela regionen, sa Moussa. Andra betraktare fruktar att referenserna till islam och islamsk lag i konstitutionen kan förvärra situationen för landets religiösa minoriteter och för landets kvinnor. Nina Shea, chef för Freedom House's Centre for Religious Freedom, är en av de som gett uttryck för denna oro i ett inlägg i konservativa National Review Online.
Förslaget till konstitution försenades på grund av USA:s försök att få med de irakiska sunniterna. Försöket misslyckades och därför är det osäkert om väljarna kommer att godkänna konstitutionsförslaget. Om två tredjedelar av väljarna i tre av Iraks 18 provinser röstar ner konstitutionen så faller förslaget. Den här regeln utformades av amerikanska tjänstemän som en säkerhet för landets kurder, som har majoriteten i tre provinser i norra delen av Irak. Regeln skulle säkerställa att kurderna i praktiken fick veto mot en konstitution som inte gav dem tillräckligt stort självbestämmande. Men i sin nuvarande form ger konstitutionen stort självstyre till kurderna och även till nio övervägande shiitiska-provinser i södra delen av landet. Detta är ett arrangemang som sunniterna inte kan acceptera. En majoritet av sunniterna är för en stark central regering, bland annat för att de sunnitiska delarna av Irak saknar viktiga naturresurser. Landets olje- och gasindustrier ligger i norra och södra delen av landet. Sunniterna uppskattas utgöra omkring 20 procent av Iraks befolkning. De har stor majoritet i två provinser i västra delen av landet, och mindre majoritet i en tredje. Det innebär att de, ironiskt nog, har en möjlighet att stoppa förslaget i folkomröstningen i oktober. Dessutom har den shiitiske prästen Moqtada Sadr också uttryckt stark motvilja mot konstitutionen, som han enligt uppgift ska ha kallat en del i en “iransk plan” för att ta kontroll över den södra delen av Irak genom det shiitiska SCIRI-partiet. Sadr har många anhängare i Bagdad, som också har en stor sunnitisk befolkning. Det gör att Bagdad-provinsen också skulle kunna rösta nej till konstitutionsförslaget. Vissa betraktare, både inom och utanför den amerikanska administrationen, tror att det vore bra om konstitutionsförslaget röstades ner eftersom det skulle uppmuntra sunniterna att delta i den politiska processen. Sunnitiska företrädare uppmanade sina anhängare att bojkotta valet den 30 januari och sedan dess har Bush-administrationen haft som högsta prioritet att engaragera sunniterna i den politiska processen. Administrationen har blivit allt mer övertygad om att kriget i Irak inte har en militär lösning. Om konstitutionen röstas ner i folkomröstningen så kommer det att vara en styrkedemonstration för sunniterna som genom det skulle kunna bli en del av den politiska processen, sa Fareed Zakaria, före detta redaktör för Newsweek International, till ABC News i veckan. Om de däremot inte lyckas rösta ner förslaget så förblir sunniterna alienerade och risken finns att de försöker stoppa utvecklingen genom fortsatt våld och inbördeskrig, menar Zakaria. Vissa betraktare menar att marginaliseringen av sunniterna under förhandlingarna om konstitutionen redan har skapat en grogrund för mer våld. I flera veckor har sunnitiska politiker sagt att de gick med på att delta i processen med att ta fram en ny konstitution – och genom det utsatte sig för risken att mördas av upprorsmän som såg dem som förrädare – på grund av att de fick löften om att konstitutionen skulle baseras på ett konsensusbeslut. Istället blev de till sist överkörda av kurder och shiiter som enades om ett förslag. En sunnitisk delegat, Husain al-Falluji, sa till pressen att konstitutionsförslaget är ett recept för en våldsam delning av Irak som han menar kan ha “tjänat USA:s intressen”. Det uttalandet har amerikanska tjänstemän avfärdat men faktum är att det de senaste veckorna har hörts röster från Washington som pläderar för en delning av landet, även bland neokonservativa betraktare. I en kolumn i Los Angeles Times i förra veckan skrev den före detta tjänstmannen vid justitiedepartementet, John Yoo, som nu arbetar vid American Enterprise Institute, att USA:s regering “satsar blod och pengar” på att bevara ett land som inte längre är en realistisk statsbildning.
“USA skulle kunna komma närmare sina mål i Mellanöstern om alla kunde befria sig från idén om ett enat Irak”, skrev han.
