Kathmandu, 050829 (IPS) – Om tio dagar reser Namrata Pandey till Israel för att arbeta som hemhjälp. I framtiden drömmer hon om att jobba i USA. Hon har flera vänner och familjemedlemmar som redan lämnat sitt fattiga och oroliga hemland.
Pandey har två barn och lever ensam sedan hon separerade för ett par år sedan. Hon har nu sagt upp sig från ett jobb som kontorist som betalade ungefär 530 kronor i månaden. I Israel kommer hon att tjäna ungefär 5000 i månaden. Hon har fått ett kontrakt på två år.
– Jag behöver pengarna främst för att utbilda mina barn , säger hon. Omkring 350 nepaleser lämnar varje dag landet för att jobba utomlands. Det betyder en exodus på 130 000 personer per år. Nepal är ett av Asiens fattigaste länder och för tio år sedan gjorde en maoistisk rebellgrupp uppror mot kungen och regeringen. Det politiska läget i dag är mycket ostabilt sedan kungen genomfört en kupp och avsatt regeringen och rebellernas uppror fortsätter. Förra veckan bombade rebellerna en textilfabrik och ett annat företag stängde nyligen efter hot från rörelsen. Landets största industri i dag är exporten av arbetare, och ekonomin är beroende av de pengar som exilnepaleserna skickar hem. Enligt Världsbanken bidrar pengar som nepaleser skickar hem till släktingar till en högre levnadsstandard för många fattiga hushåll. Genom pengarna har de råd att köpa fler varor och tjänster vilket också bidrar till landets totala ekonomi. Men för att landet ska utvecklas på längre sikt krävs även att näringslivet i landet utvecklas. Av länderna i Sydasien var Nepal det land som var mest beroende av pengar från medborgare som jobbar utomlands under 2003. 14,8 procent av landets BNP bestod av pengar från utlandsnepaleser. Det är en kraftig ökning jämfört med fyra år tidigare, och ökningen fortsätter. Antalet nepaleser som lämnade landet för att jobba utomlands ökade med 28 procent mellan juli 2004 och juli 2005. Vice chefen för Nepals centralbank, KB Manandhar, säger att pengarna har bidragit till en minskning av fattigdomen med elva procent de senaste åtta åren.
– Vi vet att människor använder merparten av pengarna till mat och bostäder, säger Manandhar. Ganesh Gurung, sociolog som har studerat inflödet av pengar från utlandsnepaleser, säger att det är positivt att pengarna går direkt till fattiga människor. Hans studier visar att pengarna som tjänas in utomlands används främst på tre sätt: att betala av lån som människor tagit för att kunna betala för sin resa, till förbättringar för familjen, exempelvis ett nytt tak på huset eller bättre skolor för barnen, till att köpa mark eller nya hus samt till högre utbildning. Det innebär dock att förutom utbildning, som Gurung ser som en långsiktig investering, så skapas få företag eller andra utvecklingsmöjligheter genom pengarna, menar han. Gurung, som är knuten till det nepalesiska institutet för utvecklingsstudier, säger att regeringen borde satsa på att göra det lätt för människor att investera i exempelvis industrin. I exempelvis Filippinerna, som också exporterar många arbetare, finns sådana program. Näringslivet i Nepal är hårt trängt och har bett myndigheterna om hjälp med bland annat ökad säkerhet. Förra veckan stängde det internationella företaget Unilever sin fabrik i Kathmandu, vilket gjorde 2000 personer arbetslösa. Företaget menade att hoten och kraven från maoistgerillan inte gick att leva upp till. Gerillan krävde bland annat att företaget skulle höja de anställdas löner. Nyligen bombade rebellrörelsen ett spinneri i södra Nepal, vid gränsen till Indien Företaget förlorade runt 2,3 miljoner dollar på attentatet och 1000 personer förlorade sina jobb. I veckan tänker oroliga företagare organisera en demonstration för fred staden Birgunj. De kräver att landets företag ska bli fredade zoner.
Det var i februari 1996 som maoistgerillan lanserade sitt krig mot staten. Sedan 1996 har nästan 12 000 personer dött i konflikten. Den 1 februari i år tog Nepals kung Gyanendra makten genom en statskupp. Han införde undantagstillstånd och avsatte regeringen eftersom han menade att den hade misslyckats med att bekämpa maoisterna. Undantagstillståndet har dragits tillbaka men kungen har fortfarande makten i landet.
