New York, 050711 (IPS) – Kritiken tilltar mot att FN:s säkerhetsråd ännu inte antagit en resolution som hårdare bestraffar de stater och rebellgrupper som utnyttjar barnsoldater. Flera länder kräver nu att bland annat reseförbud och sanktioner införs mot de parter som rekryterar barn till krigshandlingar.
Den föreslagna resolutionen diskuterades av säkerhetsrådet i februari i år. – Men sedan dess har vi varit bekymrade över att rådet ännu inte antagit en ny resolution i denna allvarliga fråga, säger ambassadören Allan Rock, som är Kanadas permanente representant i FN. Kanada är ett av flera länder som gått samman för att kräva handling i frågan.
Rock menar att även om säkerhetsrådet på senare år genomfört flera resolutioner om barn i väpnade konflikter, saknas fortfarande ett mer övervakande och uppföljande arbete. – Vi är i behov av en ny resolution som förvandlar principer till konkreta handlingar, vilket skulle göra en verklig skillnad för barnen i konfliktsituationer, säger Rock till IPS. I ett gemensamt brev uppmanar representanterna för 13 länder säkerhetsrådet att utan vidare förseningar se till att genomdriva en ny kraftfull resolution. Sverige är ett av de länder som står bakom skrivelsen.
Att säkerhetsrådet ännu inte kommit överens sägs bero på oenighet främst bland rådets fem permanenta medlemmar – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland.
Enligt en diplomatkälla är dessutom säkerhetsrådet tveksamma till att genomdriva embargon i konfliktsituationer, på grund av de förödande konsekvenserna som FN-sanktionerna mot Irak hade.
Säkerhetsråder har även vägrat införa sanktioner mot regeringen i Sudan trots att den anklagats för folkmord i samband med våldet i Darfur. Olara Otunnu, FN:s särkskilde representant för barn i väpnade konflikter, har aktivt arbetat för konkreta åtgärder mot de länder som utnyttjar barn.
– Noggrant målinriktade åtgärder kan få önskad effekt på både regeringar och upprorsgrupper, säger han. Bland de förslag som finns är införandet av reseförbud för regeringsmedlemmar och rebelledare som rekryterat barnsoldater. En annan åtgärd är att införa vapenembargon.
Otunnu har även föreslagit ett förbud mot militärt bistånd, restriktioner mot finansiella flöden, samt andra åtgärder mot regerings- och rebelledare.
I sitt gemensamma brev till säkerhetsrådet skriver länderna att man välkomnar förslaget på att tillsätta en arbetsgrupp för att granska vilka åtgärder som kan göras. Man skriver också att det är hög tid för att i en ny resolution se till att det finns ordentliga instrument för att övervaka och rapportera om allvarliga brott mot barn i samband med konflikter.
I en rapport som Otunnu överlämnade till säkerhetsrådet i februari i år listade han 17 frågor som är av yttersta vikt för barnen. Han namngav samtidigt 54 olika parter, både regeringar och rebellgrupper, som begått brott. Bland dessa 54 återfanns de nationella arméerna eller rebellgrupper i bland annat Burundi, Somalia, Sudan, Colombia, Burma, Nepal och Sri Lanka. Otunnu menar att även om siffran sjunkit på senare år så utnyttjas fortfarande över en kvarts miljon barn som olika former av barnsoldater.
Otunnu påpekar också att mellan 800 och 1 000 barn varje månad dödas eller skadas mycket svårt av landminor. Under det senaste årtiondet har över två miljoner barn dödats i konflikter, samtidigt som fler än sex miljoner barn drabbats av mycket allvarliga skador.
