San José, 050630 (IPS) – Frågan om ungdomsgäng står högt på dagordningen under det toppmöte mellan Centralamerikas och Mexikos ledare som just nu pågår i Honduras. Människorättsorganisationer befarar att resultatet kan bli fler repressiva åtgärder.
Ledningen för de sju centralamerikanska länderna samt Mexiko diskuterar under onsdagen och torsdagen denna vecka en rad frågor. Men särskild vikt läggs på arbetet att bekämpa de ungdomsgäng, “maras”, som utgör en av regionens svåraste kriminalfrågor. Organisationer menar att det finns en risk för att en överstatlig överenskommelse kan leda till att ungdomars rättigheter kränks, samtidigt som de repressiva åtgärderna för att bekämpa gängproblematiken utökas. Vid förberedande möten har ministrar sagt att problemen med ungdomsgängen överstiger de lokala myndigheternas kompetenser, och att frågan nått internationella proportioner. Det har även framkommit att de hårdare tag som genomförts de senaste två åren i Honduras och El Salvador inte lett till önskade resultat. Guatemalas ombudsman för mänskliga rättigheter, Sergio Morales, har rapporterat att det i hans land bildats grupper som bedriver “social utrensning” genom att mörda gängmedlemmar. Enligt bedömningar finns det i regionen 100 000 medlemmar i kriminella ungdomsgäng. De repressiva metoder som införts för att komma tillrätta med gängen har fördömts av såväl lokala som internationella organ, däribland Unicef, eftersom de inskränker ungdomars rättigheter. Vissa centralamerikanska myndigheter menar att ungdomsgängen har kopplingar till narkotikahandeln och internationell terrorism, och att de därför måste bekämpas med stöd från andra länder. Polisen i El Salvador menar att ungdomsgängen bör ingå i det internationella “kriget mot terrorismen”, och har anklagat gängmedlemmar för att bedriva terrorism. Detta har dock kritiserats hårt av jurister som menar att anklagelserna är ogrundade. Luis Guillermo Solís, analytiker vid Latinamerikanska fakulteten för samhällsvetenskap, FLACSO, säger att det inte behövs någon regional armé i Centralamerika för att bekämpa terrorismen, och att det heller inte bör vara soldaters arbete att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Vissa experter menar att problemet är att en del politiker ser på ungdomsgängen som något “ont” som kan elimineras från samhället, när det egentligen handlar om ett symptom på något som man måste gå till grunden med. Mer än hälften av Centralamerikas befolkning lever i fattigdom, och regionen har varit hårt drabbad av väpnade konflikter. När väl freden kommit råkade Centralamerika ut för en lång rad av naturkatastrofer vilka ytterligare förvärrade de sociala problemen. De två största våldsamma ungdomsgängen är “Mara Salvatrucha” och “Mara 18”, som båda först bildades i slutet av 80-talet bland latinamerikanska invandrare i Kalifornien. Gängen växte oavbrutet och började under 90-talet spridas till Centralamerika då många av deras ledare deporterades från USA till sina forna hemländer. Gängen finns numera i många städer i USA, liksom i Mexiko, Guatemala, Honduras, El Salvador och Nicaragua.
