Mexico City, 050627 (IPS) – Zapatistgerillan i den sydmexikanska delstaten Chiapas har lovat att de inte kommer att ta till vapen igen. Men zapatisterna har också meddelat att “skurkarna” – den term man använder för att beskriva landets politiker – inte kommer att få sin vilja igenom, utan att de kommer att “ställas till svars”.
Frågan är vilket som kommer att bli nästa steg för den dåligt beväpnade rebellrörelsen, som fått uppmärksamhet över hela världen för sina politiska handlingar de senaste elva åren. För tillfället kan regeringen med president Vicente Fox i spetsen glädja sig åt att zapatisterna, EZLN, gjort klart att man inte kommer att genomföra några fler militära aktioner. Efter att gerillan i förra veckan genom en kommuniké meddelat att man stod i “högsta beredskap” blev oron och förvirringen stor. I kommunikén sades inget om varför eller vilka konsekvenser det skulle få.
Genom ett språkrör meddelade EZLN:s ledare Subcomandante Marcos att gruppen planerar att “göra något annat” för att uppnå sina krav. Man har dock inte meddelat exakt vad det betyder. Men Marcos meddelade i en av flera kommunikéer som senare släpptes att den nya strategin inte kommer att innebära att man tar till vapen. Gerillans senaste större politiska manifestation genomfördes 2001 när dess ledare reste till Mexico City med krav på en lag som skulle ge ursprungsbefolkningen ökade rättigheter. Sedan dess har det varit ganska tyst om rörelsen. Men den politiske analytikern Patricio Benevides menar att det snart kan komma att förändras.
– Med tanke på zapatisternas historia kommer det snart en överraskning som kommer att föra upp dem på scenen igen, säger Benevides till IPS. I januari sa Mexikos presidenten Vicente Fox att EZLN tillhör det förgångna. Det uttalandet tillbakavisades av både andra politiker och människorättsaktivister som menar att rörelsen fortfarande har många anhängare och att orsakerna till att gerillan uppstod i början av 1994 i stort sett inte har förändrats. Det bor ungefär 100 000 mycket fattiga människor i området, varav de stora majoriteten tillhör ursprungsbefolkningarna. EZLN reste vapen i början av 1994 med krav på demokrati, frihet och autonomi för landets ursprungsbefolkning.
Efter tolv dagars strider med armén ingicks en vapenvila som fortfarande gäller. De efterföljande åren genomförde zapatisterna ett antal uppmärksammade politiska aktioner, vilket ledde till att man fick stort internationellt stöd. Aktionerna kulminerade i resan till Mexico City 2001. Nästa år kommer presidentval att hållas i Mexiko, och zapatisterna har återigen börjat ta plats på den politiska arenan genom sina kommunikéer. I en av dessa lovar man att man kommer att kämpa för att “stoppa skurkarna”. Marcos skriver att tiden är inne för att bekämpa alla högt uppsatta som “ser ner på oss”, samt att dessa “ska hållas till svars”.
Bland dessa “skurkar” inom landets politik inkluderar Marcos även den vänstersinnade Andrés Manuel López Obrador, som är borgmästare i Mexico City och leder i opinionsmätningarna inför det kommande presidentvalet. Enligt Marcos står López Obrador för en politik som bara skulle leda till “ökad profit för de rika, samt fattigdom och ökad plundring av de lottlösa”. Zapatisternas främsta krav är att landets ursprungsbefolkningar ges full autonomi. Men gruppen har också alltid krävt rättvisa för alla landets fattiga. Nästan hälften av Mexikos 103 miljoner invånare lever i fattigdom, och de fattigaste av de fattiga är landets ungefär tio miljoner som tillhör ursprungsbefolkningen.
