Havanna, 050523 (IPS) – Över 100 kubanska dissidenter deltog på den kontroversiella konferens som sammankallats av paraplyorganisationen APSC. Vid mötet uppmanade de till ekonomiska och sociala reformer av det socialistiska landet.
APSC står för “Församlingen för att stödja framväxten av ett civilt samhälle” och består av cirka 350 kubanska organisationer på Kuba. Detta var första gången ett stormöte för oppositionella arrangerades i landet. Flera utländska diplomater deltog på mötet, bland andra James Cason, USA:s toppdiplomat i landet, men samtidigt har flera europeiska diplomater och politiker förvägrats inresetillstånd i landet. Mötet hölls i regimkritikern Félix Bonnes hem i en förort till Havanna. Vid öppningen fick de 105 delegaterna se en inspelad hälsning från USA:s president George W. Bush som lyckönskade mötesdeltagarna.
– Vi hjälper organisationer att skydda oliktänkande och att förespråka mänskliga rättigheter, sa Bush vilket ledde till jubelrop på mötet. – Vägen hit var inte lätt. Regeringen har hindrat en rad delegater från andra provinser från att delta, säger Angel Pablo Polanco, ordförande för APSC:s kommitté för yttrandefrihet till IPS.
En rad utländska personer som bjudits in för att delta, bland andra den förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov och 18 EU-parlamentariker, beviljades inte visum, enligt APSC. Delegaterna delades in i arbetsgrupper som under fredagen och lördagen satt och arbetade fram en rad resolutioner om förändringar av den kubanska politiken, bland annat gällande sjukvård, religion, miljö, juridik och ideologi. I en av resolutionerna lyfter man fram behovet av “ekonomiska och sociala förändringar som ska leda till en politisk övergångsperiod med målet att höja levnadsstandarden för det kubanska folket”.
I dokumentet framhävs den positiva roll som mindre och medelstora privata företag kan spela för landets utveckling. I dokumentet skriver man också att en demokratisering av Kuba bör genomföras så att de svagaste inte skadas i processen. Enligt Kubas socialistiska system får alla invånare gratis sjukvård och utbildning. En förändring av detta skulle slå hårt mot många av landets 11,2 miljoner invånare. Men en annan av oppositionskongressens resolutioner hävdar att landets sjukvård redan befinner sig på ruinens brant och man kritiserar “politiseringen” av hälsosektorn och menar att den statliga styrningen leder till bristande motivation för de som arbetar i sektorn. Vad gäller utbildningssektorn kritiserar forumet skolorna för politisk indoktrinering. Resolutionen om rättssystemet kräver att alla politiska fångar genast släpps fria och att dödsstraffet avskaffas. Den arbetsgrupp som behandlade yttrandefrihet betonade vikten av enlighet och samling bland landets oppositionella – samtidigt som kommittén slog fast att man ska värna om rätten till mångfald. I resolutionen avråder kommittén från att skapa ett enda oppositionsparti och att utse en gemensam ledare. Men man föreslår att oppositionen ska samarbeta mer och böja bilda allianser och andra strategier som kan ena oppositionen inne i landet och den i exil. De oppositionella i Kuba är splittrade i ett stort antal mindre grupper – som inte erkänts av regeringen. Splittringen blev också tydligt före mötet eftersom en rad oppositionsgrupper vägrade att delta på APSC:s kongress.
APSC leds av Martha Beatriz Roque, René Gómez Manzano och Félix Bonne. På 90-talet utformade de tre tillsammans med Vladimiro Roca ett dokument med titeln “Fäderneslandet tillhör oss alla” som brännmärktes som subversivt av regeringen. Roca, son till den före detta kubanske kommunistledaren Blas Roca, spenderade senare fem år i fängelse för regeringsfientlig aktivitet. Han frigavs i maj 2002. Roque, Gómez Manzano och Bonne, avtjänade kortare straff. Roque greps på nytt 2003 tillsammans med 74 andra dissidenter och dömdes till 20 års fängelse, men släpptes i november på grund av hälsoskäl.
Roca är i dag talesman för en annan oppositionskoalition – Todos Unidos. I sitt tal till deltagarna vid mötet betonade han att alla oppositionella krafter bör erkänna varandra och arbeta tillsammans. Men flera av Kubas mest profilerade oppositionella bojkottade mötet, bland andra Oswaldo Payá, ledare för den kristna rörelsen MCL, Eloy Gutiérrez Menoyo, som leder organisationen Cambio Cubano, och Manuel Cuesta, talesman för Arco Progresista – en socialdemokratisk koalition.
MCL kallar kongressen för ett “bedrägeri” mot oppositionen och anklagar APSC-ledaren Roque för att ha samarbetat med den kubanska säkerhetstjänsten. Flera av de som vägrat delta är också kritiska till en del av de exilkubanska organisationer som varit med och finansierat kongressen.
