Freetown, 050420 (IPS) – “Det är inget lätt jobb. Ibland blir jag utbuad och hånad. Jag har blivit bortjagad från ställen där seden är mycket vanlig”, säger 34-åriga Ann Marie Caulker som driver en kampanj mot kvinnlig könsstympning i Sierra Leone.
– Här i huvudstaden är seden inte så utbredd på grund av stadens kosmopolitiska natur. Men på den övervägande konservativa landsbygden är det mer eller mindre tabu att tala om kvinnlig omskärelse, säger Caulker.
Det finns i dag ingen lag som förbjuder kvinnlig könsstympning i Sierra Leone, som fram till för tre år sedan var drabbat av inbördeskrig. Det finns inte heller någon lag om barns rättigheter och skydd. Men nu har Sierra Leones departement med ansvar för jämställdhet och barnfrågor tagit fram ett förslag till barnrättslag. I lagförslaget förbjuds seder som bedöms som skaliga för barn, som kvinnlig könsstympning, enligt Francis Murray Lahai, som arbetar på departementet. Lagförslaget ligger just nu hos parlamentet och debatten om förslaget att förbjuda kvinnlig könsstympning kan bli hård eftersom samhället är splittrat.
– Kvinnlig omskärelse är en integrerad del av vår kultur. Det bör inte förbjudas eftersom det hjälper till att förbereda våra unga flickor för äktenskap och bromsar promiskuiteten, säger 24-åriga Marie Bangura som själv är omskuren. Motståndarna pekar på att stympningen kan ge svåra hälsoproblem som infertilitet och svåra blödningar – eller döden. Den utbredda analfabetismen utgör ett stort hinder mot att sprida information om att kvinnlig könsstympning är skadligt. På landsbygden, där FN:s barnfond Unicef uppskattar att 90 procent av kvinnorna är omskurna, kan två tredjedelar av befolkningen inte läsa och skriva.
Där är också gamla seder vikiga. Ofta sparar familjer pengar i ett helt år för att kunna ordna en stor fest i samband med omskärelsen.
Kvinnlig könsstympning riskerar att bli en valfråga i nästa val och frågan är om det finns tillräckligt stark politisk vilja att verkligen se till att ett eventuellt nytt förbud efterlevs.
– Det är bara två år till valet så jag har svårt att se att våra politiska ledare kommer att ta itu med denna känsliga fråga, säger människorättsaktivisten Mohamed Sankoh.
Men under tiden fortsätter kampanjen och den kommer antagligen att få förnyad kraft om och när parlamentet antar den nya barnrättslagen.
