La Paz, 050316 (IPS) – Bolivia var under tisdagen lamslaget av vägspärrar och demonstranter som kräver att landets naturgastillgångar ska nationaliseras.
Protesterna leds av den fackliga landsorganisationen och av föreningar som samlar småbönder. Demonstranterna kräver att kongressen antar en lag där skatterna för utländska företag som utvinner gas i Bolivia höjs till 50 procent samt att landets naturgastillgångar nationaliseras. Den fackliga landsorganisationen Central Obrera Boliviana, COB, inledde en tvådagars strejk under tisdagen. Strejken stöds av småbönder som har spärrat av vägarna i olika delar av västra Bolivia. De senaste två veckorna har omkring 2 500 lastbilar och bussar suttit fast vid vägspärrar i Chapare-regionen som är bastionen för landets stridbara förbund för kokaodlande småbönder. Deras ledare Evo Morales leder också vänsterpartiet MAS som är det näst största partiet i kongressen. Lastbilsförarna har tvingats överge sina fordon och ge sig iväg för att leta mat. I lastbilarna står bland annat grönsaker och ruttnar. Motorvägen mellan städerna Cochabamba och Santa Cruz är den viktigaste förbindelsen mellan västra Bolivia och gruvdistriktet i öster. Landets försvarsminister Gonzalo Arredondo har sagt att det inte är uteslutet att regeringen inför undantagstillstånd i regionen om inte blockaderna upphör.
I oktober 2003 skakades Bolivia av ett folklig uppror som utlöstes av ett förslag att sälja gas till USA och Mexiko genom grannlandet Chile. Bolivia har den näst största naturgasreserven i Sydamerika, efter Venezuela. Protesterna tvingades landets dåvarande president Gonzalo Sánchez de Lozada att avgå. Minst 70 människor dog när polis och armé skickades ut mot demonstranterna i det som kommit att kallas “gaskriget”. Presidenten Sánchez de Lozada ersattes av sin vicepresident, Carlos Mesa, som leder regeringen i dag. Nu har Mesa hamnat i konflikt med bland andra MAS över förslaget till en ny energilag. Förra veckan erbjöd sig Mesa att avgå sedan hans förslag inte antagits i kongressen. Men kongressen godtog inte presidentens avskedsansökan och Mesa lyckades senare få de traditionella politiska partierna att skriva under en överenskommelse där kongressen bland annat lovar att anta en energilag som de utländska investerarna kan acceptera.
Men MAS, som är en stark kraft i kongressen, vägrar att skriva under överenskommelsen och har sagt att partiet tänker fortsätta att stödja protesterna mot regeringen tills kraven på en 50-procentig skatt på oljebolagens inkomster och nationaliseringen av hela gassektorn har drivits igenom.
Mesa sa i samband med att han lämande in sin avskedsansökan att en 50-procentig avgift på oljebolagens inkomster inte går att genomföra. Han uttryckte också oro för att Bolivia skulle bli isolerat av det internationella samfundet om landet införde skatteregler som inte accepteras av utländska företag. Presidenten sa också att internationella organ genom lån och bistånd står för en stor del av landets offentliga utgifter.
Bland de energiföretag som har investerat totalt tre miljarder dollar i Bolivia finns spanska Repsol-YPF, brasilianska Petrobras, British Petroleum och British Gas samt franska Total. Samtidigt pågår andra protester i den fattiga staden El Alto, bredvid huvudstaden La Paz. Invånarna i El Alto kräver att regeringen säger upp kontraktet med det privata vattenbolaget Aguas del Illimani. Om det inte sker kommer de tillsammans med den fackliga landsorganisationen fortsätta med sina protester. Aguas del Illimani är dotterbolag till det franska företaget Lyonnaise des Aux. Bolaget har tagit ut höga avgifter på vatten i Bolivia, som räknas som det fattigaste landet i Sydamerika. Försök att medla mellan facket, bönderna och El Altoborna har misslyckats. Människorättsorganisationer bjöd in till en konferens i Cochabamba förra måndagen men presidenten tackade nej till inbjudan.
