Washington, 050303 (IPS) – Medeltida arbetsförhållanden inom bomullsindustrin i Centralasien utarmar människor och jord och leder regionen mot fortsatt politiskt förtryck, ekonomisk stagnation och svår miljöförstöring, enligt en ny rapport från International Crisis Group, ICG.
ICG uppmanar internationella organ och institut som Världsbanken och den asiatiska utvecklingsbanken att se över verksamheten i Centralasien eftersom den nuvarande situationen riskerar att leda till ökad social instabilitet i länder som Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan. I rapporten kritiseras även de stora västerländska textilföretag som köper bomull från regionen. De bidrar till att upprätthålla exploateringen av fattiga arbetare i regionen, enligt ICG. Tvångsarbete och barnarbete är vanligt och miljontals fattiga på landsbygden arbetar för liten eller ingen förtjänst medan en rik elit skor sig, skriver ICG. Det repressiva politiska systemet gör att industrin kan flytta runt arbetare utan höga kostnader, enligt ICG, som skriver att Uzbekistan och Turkmenistan är två av världens mest förtryckande stater. Oppositionella och människorättsaktivister utsätts för regelbunden förföljelse i dessa länder och inga fria val hålls. Enligt ICG bygger bomullsindustrin på att det alltid finns billig arbetskraft. I exempelvis Uzbekistan tvingas ofta studenter att arbeta gratis upp till två månader på bomullsfälten. Barnarbete är också vanligt i Tadzjikistan och Turkmenistan. I dessa tre länder tvingas skolelever att arbeta i stället för att plugga. Varje år blir minderåriga sjuka eller dör av arbetet, enligt rapporten. ICG uppmanar i rapporten det internationella samfundet att straffa de styrande i Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan för att länderna fortsätter att blunda för barnarbetet. Gruppen uppmanar länderna i Centralasien att höja priset på bomull som ett sätt att minska fattigdomen på landsbygden. EU och USA uppmanas samtidigt att fasa ut subventionerna till sin bomullsindustri. I rapporten uppmanas de internationella finansinstituten – som ofta är med och utformar den ekonomiska politiken i fattiga länder som söker lån och bidrag – att skaffa sig bättre kunskap om förhållandena i de länder de samarbetar med. En av dessa institutioner är Världsbanken, som instämmer i en stor del av kritiken mot bomullsindustrin i Centralasien, men som menar att banken redan har bra koll på läget. – Världsbanken håller absolut med om att bomullsindustrin i Uzbekistan, Tadzjikistan och Turkmenistan behöver reformeras, säger Merrell Tuck, en av bankens talesmän. Världsbanken säger att den försöker bidra till att förändra bomullsindustrin genom att arbeta för privatiseringar av marken. I Tadzjikistan har Världsbanken drivit ett projekt inom vilket 10 stora bomullskollektiv har privatiserats.
