Mumbai, 050131 (IPS) – Förstörelsen efter att schaktmaskiner plöjt igenom slumområdet i Mumbai är total. De boende i området fick aldrig någon varning utan tvingades springa för att komma undan. Närmare 300 000 människor i Mumbai har blivit hemlösa i samband med en kampanj mot slummen i staden, som betraktas som Indiens finansiella centrum.
Miloon Kothari, oberoende rapportör om bostadsfrågor för FN:s människorättskommission, kallade rivningen för “den mest brutala demoliseringsinsatsen på senare tid”, i samband med ett besök i området nyligen. Fler än hälften av jättestaden Mumbais 12,5 miljoner invånare lever i slumområden, och överallt i staden slår människor läger på trottoarerna. Av stadens mark utgör tio procent slum.
När Mumbai stod värd för World Social Forum, WSF, i januari förra året fick besökare som anlände till stadens internationella flygplats en inblick i de stora skillnader som råder i landet, eftersom vägen ut till flygplatsen kantas av slumbebyggelse. Då talade och skrev man mycket om hur globaliseringen bidragit till att öka klyftorna i Indien. Många människor på landsbygden tvingas söka sig till städerna för att överleva och hamnar i slummen. Ett år senare verkar myndigheterna ha funnit en snabb och enkel lösning på problemen: de river slummen.
Lokalmyndigheten Bombay Municipal Corporation, BMC, har samtidigt begärt att namnen på de personer som bott på de illegala adresserna ska strykas från röstlängderna. Enligt BMC:s egna beräkningar har hittills 70 000 familjer blivit vräkta från sina hem.
Rivningarna, som inleddes i början av december, utförs i ett utvecklingsprogram med syftet att – enligt delstatstsministern Vilasrao Deshmukh “förvandla Mumbai till ett nytt Shanghai''. Upp emot tre miljoner människor kommer att bli bostadslösa om myndigheterna fullföljer sina planer – att riva alla slumbostäder som tillkommit efter 1995. – Det som pågår är ett tydligt övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, säger Hosbet Suresh, tidigare domare i högsta domstolen och nu medlem av Indian People's Tribunal, som granskar rivningarna. – Myndigheterna må vara i behov av mark, men Indien har undertecknat FN:s resolution om mänskliga rättigheter. Och enligt internationella humanitära lagar kan de inte förstöra människors hem utan att ge dem alternativa bostäder, säger Suresh till IPS. Tidigare denna månad demolerade en armé av schaktmaskiner flera tusentals slumbostäder för att röja väg för 350 hektar mark. Aktionen genomfördes under tung polisbevakning. De röjda områdena avstyckas med taggtråd och vakter finns utplacerade för att se till att ingen återockuperar marken, trots att de hemlösa finns kvar utanför och inte har någon annanstans att ta vägen. Sluminvånarna är mycket upprörda eftersom Kongresspartiet under valkampanjen förra året lovade att alla hyddor som byggts innan år 2000 skulle legaliseras.
– Denna regering kom till makten genom våra röster – de har förstört våra hus, ge oss tillbaka våra röster, säger Kaushalaya, socialarbetare från hjälporganisationen Shehar Vikas Manch, i samband med allmän hearing om rivningarna. Enligt Amrita Goswami från organisationen Youth for Unity and Voluntary Action, som arbetar för sluminvånare, var fler än 39 000 av de slumbostäder som rivits uppförda mellan 1995 och 2000. Bland delar av medelklassen finns dock ett stöd för rivningen av slummen. I den gruppen finns det människor som betraktar sluminvånarna som kriminella som bekostas av skattebetalarna. Darryl D' Monte, välkänd aktivist i bostadsfrågor vänder sig dock mot den attityden.
– Alla de som kritiserar de hemlösa för att vara en börda bör betänka hur många tjänster dessa olyckliga människor utför åt de rika, säger D'Monte.
