Kirkuk, 050121 (IPS) – I dag är det Eid al-Adha, en av de heligaste dagarna i den muslimska kalendern. Dagen firas till åminnelse av att Abraham klarade en prövning från Gud.
De flesta familjer i Kirkuk har slaktat ett får inför helgdagen. De kurdiska invånarna har gått från dörr till dörr, träffat grannar och gett varann gåvor. Men trots den glädje invånarna ger uttryck för under högtiden så lever många ett extremt hårt liv. Många kurder bor i tillfälliga skjul uppförda inne på Kirkuks fotbollsstadium. De är flyktingar undan Saddam Husseins etniska rensning i området och drevs bort från den oljerika staden Kirkuk när regimen ville “arabisera” regionen. Nu har de börjat återvända. – Deras hus förstördes eller gavs till partitrogna, så de kan inte få sina hus tillbaka, säger läraren Khadel Mosekhadera som driver lägret vid stadion. Sedan Saddam störtades har allt fler av de som tvingades lämna Kirkuk på 80-talet återvänt. I dag bor runt 500 familjer på fotbollsarenan. Det är dubbelt så många som för ett år sedan. Frustrationen bland de boende i lägret växer. Hadi Ali Amin förlorade två av sina söner under Saddam Husseins kampanj mot kurderna. Liksom många andra kurder i lägret är hon nationalist och vill att den oljerika staden ska styras av kurder, och införlivas i irakiska Kurdistan.
– Jag har förlorat två söner och jag kan förlora två till – det är våra anfäders land och vi måste behålla det, säger hon. Kurdiska politiska partier uppskattar att omkring 100 000 kurder har flyttat tillbaka till norra Irak efter Saddams fall. Många av dem lever under liknande omständigheter som de som bor på stadion i Kirkuk. Kirkuk har omkring 600 000 invånare. Hur många av dem som är kurder är mycket omdiskuterat. Här bor kurder, araber och turkmener. Turkmenerna är en minoritet av turkisktalande invånare i de forna ottomanska områdena runt Mosul och Kirkuk. Men många av kurderna i området anser att staden ska benämnas som en kurdisk stad. USA vill inte ta ställning i frågan om hur de orättvisor som drabbat Kirkuk under Saddams regering ska lösas utan har sagt att det är en fråga som ska besvaras av irakierna själva. Politiska partier som representar stadens arabiska och turkmenska befolkning lanserade för en tid sedan en misslyckad kampanj för att förhindra att de kurdiska flyktingarna skulle få delta i valet den 30 januari. De säger sig själva vara rädda för att kurderna – om de får politisk majoritet – ska inleda en ny etnisk rensning av området. Men den fruktan delas inte av alla.
– Jag bryr mig inte om vad ledarna för de turkmenska partierna säger, säger den 62-årige pensionerade turkmenske byråkraten Ismael Jalil Khalil.
– Kirkuk är inte en plats för kurder eller turkmener eller araber eller kristna. Det är en stad för brödraskap mellan alla irakiska invånare. Det viktigaste är att människorna här får chansen att rösta på vem de vill. Khalil säger att han inte har bestämt sig för vem han ska rösta på. Han vill se listan över kandidater först – och den hålls hemlig fram tills valdagen. Men alla kurder verkar ha samma svar på frågan om vem de ska rösta på. De kommer att rösta för en kurdisk kandidat som vill göra Kirkuk till en del av irakiska Kurdistan.
