Montevideo, 041229 (IPS) – I Argentina och Chile har viktiga steg redan tagits för att utreda vad som hände med de människor som försvann spårlöst under militärdiktaturerna. Och nu har kanske turen kommit till Uruguay.
Den första mars nästa år har 20 år gått sedan Uruguay återgick till demokrati. Detta efter att militären styrt landet mellan 1973 och 1985. Än så länge har dock ingen militär åtalats för tortyr eller mord på oliktänkande.
Många familjer till de som föll offer för diktaturen hoppas nu att de åtminstone ska få veta vad som hände deras anhöriga. De hyser förtroende för att den nya vänsterregering som ska att ta över makten i mars kommer att leva upp till sina vallöften om att utreda de försvunna människornas öden. Den nyvalda regeringen ska ledas av den socialistiske presidenten Tabaré Vázquez, I Uruguay, liksom i andra latinamerikanska diktaturer under 70- och 80-talet, spårades vänstersympatisörer upp dödades eller försvann. Efter övergången till demokrati har de olika länderna hanterat frågan om morden och försvinnandena olika. Ett antal pensionerade militärer har åtalats för människorättsbrott i Argentina, och i Chile har flera högt uppsatta personer dömts till fängelse, samtidigt som försöken att åtala den forne diktatorn Augusto Pinochet fortsätter. I Uruguay avbröts dock alla sådana försök 1986 då en amnestilag, eller ”straffrihetslag”, som kritikerna kallar den, infördes. Lagen satte stopp för alla åtal mot poliser och militärer som begick brott under diktaturen. Det enda som återstod för familjerna var ett tillägg till lagen som sa att de försvunna människornas öden skulle utredas. Något som dock ingen regering hittills levt upp till. Sammanlagt rör det sig om ungefär 160 personer som försvann spårlöst.
I samband med att landets nuvarande president Jorge Batlle tog över makten i landet 2000 satte han dock samman en fredskommission som fick i uppgift att utreda försvinnandena. Kommissionen kom dock bara fram till att 26 människor dödats av tortyr under diktaturen. Ytterligare 128 uruguayanska medborgare ska ha gripits i Argentina, sju i Chile, två i Paraguay och en person i Bolivia, inom ett samarbete mellan diktaturerna som kallas Operation Condor. Rapporten betraktades av offrens familjer som ofullständig. Offrens släktingar har fortsatt kräva en mer djuplodande utredning. Efter vänsterns framgångar i valet i oktober har hoppet om att så ska ske ökat.
– Vi tror att det är Uruguays tur nu. Förväntningarna är höga på grund av den nya regeringen, säger Fernando Miranda, från gruppen Mödrar och släktingar till gripna och försvunna uruguayaner. – I sitt segertal efter valet sa Tabaré Vázquez att människorättsfrågorna skulle bli fundamentala. Vi är säkra på att han kommer att leva upp till det, tillägger Miranda, vars pappa är en av de personer som försvann. Under de senaste åren har de flesta länderna i regionen, med undantag för Brasilien och Uruguay, tagit viktiga steg för att försöka reda ut sin historia.
I maj 2003 genomförde Argentinas president Néstor Kirchner en stor utrensning bland landets militär. Ett stort antal generaler och andra högt uppsatta militärer som tidigare arbetat för landets militärregim tvingades i pension. Kirchner förmedlade samtidigt en ursäkt å statens vägnar med anledning av att flera tidigare demokratiska regeringar förblivit tysta om de övergrepp som begicks under det ”smutsiga kriget”, då upp till 30 000 människor försvann spårlöst. I augusti samma år annullerade den argentinska kongressen de två amnestilagar som satt stopp för tidigare försök att åtala militärer för deras brott. Efter detta började landets domstolar åter arbeta med gamla åtal för människorättsbrott. I Chile beslöt president Ricardo Lagos i november att offentliggöra en rapport om tortyren i landet under Pinochets år vid makten mellan 1973 och 1990, samtidigt som staten nu kommer att betala skadestånd till offren.
I Paraguay har sju tidigare medlemmar av landets regim åtalats och dömts. I Uruguay kommer dock detta att bli svårt. På grund av den gällande amnestilagen kan inte människor anklagade för människorättsbrott åtalas, och den blivande regeringen har inte några planer på att försöka förändra eller ogiltigförklara lagen. Landets regering planerar däremot att starta djuplodande utredningar av vad som hände med de försvunna människorna, samt göra en utrensning inom landets militär. Till skillnad från andra försvarsmakter i regionen har Uruguays militär aldrig erkänt sina människorättsbrott.
