Mexico City, 041026 (IPS) – Latinamerika har gått från att inom den katolska kyrkan betraktas som ”hoppets kontinent” till en kontinent av bekymmer. Detta eftersom antalet människor som lämnar kyrkan är så stort att det leda till stora problem för katolicismen inom en snar framtid.
Fortfarande lever nästan hälften av världens dryga miljard katoliker i Latinamerika. Men ett stort antal studier visar samtidigt att andelen katoliker snabbt minskar över hela kontinenten. I Brasilien, det land i världen som har flest katoliker, tillhör ungefär 100 av de 180 miljoner invånarna kyrkan. Men siffrorna är snabbt på väg nedåt då nästan en halv miljon människor om året lämnar katolska kyrkan. Och en liknande utveckling kan ses i Mexiko. I dagsläget identifierar sig 88 procent av landets 102 miljoner invånare som katoliker – vilket är en minskning med nästan tio procent jämfört med 1900-talets mitt.
I Colombia var nästan hela befolkningen katoliker på 1950-talet. Men i dag bekänner sig bara två av tre till katolicismen. Särskilt tydlig är utvecklingen i Guatemala, där nästan en tredjedel av de tolv miljoner invånarna lämnat kyrkan. De flesta har istället konverterat till evangeliska samfund. I Costa Rica har andelen av befolkningen som betraktar sig som katoliker sjunkit från 77 procent till dryga 71 procent på bara ett år, enligt en undersökning från Costa Ricas universitet. Elio Masferrer, ordförande för latinamerikanska förbundet för religionsstudier, menar dock att det inte handlar om att befolkningen förlorat sin tro. Snarare handlar det om att katolska kyrkan håller på att förlora sitt grepp över vad han beskriver som ”den religiösa marknaden”.
– Om kyrkan inte förändrar sina centraliserade strukturer och sitt auktoritära budskap, kommer den att genomlida en verklig kollaps i Latinamerika inom ungefär 15 år, säger Masferrer till IPS. Enligt Israel Batista, generalsekreterare för Latinamerikas kyrkoråd, CLAI, har katolicismen under Vatikanens styre förlorat mark på grund av att man misslyckats med att bemöta de troendes behov. Batista menar att en annan orsak är att kyrkan bibehållit sina hierarkiska strukturer och därigenom distanserat sig från folket.
– Katolska kyrkan måste förändra sig om man vill förbli stark, säger han. CLAI är baserade i Ecuador och representerar fler än 150 olika kyrkor i 21 olika latinamerikanska länder. Både Masferrer och Batista menar att Vatikanen distanserat sig för mycket från människors dagliga liv. Och att detta har skapat ett tomrum som evangeliska protestantiska kyrkor snabbt lyckats fylla. Batista påpekar att över 15 procent av kontinentens befolkning i dag tillhör olika evangeliska kyrkor – och att dessa upplevt ett enormt uppsving de senaste årtiondena. Sedan den nuvarande påven Johannes Paulus den andre utnämndes 1978 har antalet katoliker i världen ökat från 758 miljoner till nuvarande 1,07 miljarder. Men dessa siffror tar inte hänsyn till den globala befolkningsökningen.
Sanningen är att 1978 var 17,9 procent av världens befolkning katoliker – medan andelen i dag sjunkit till 17,2 procent. Dessutom har många människor som döpts till katoliker, och därför räknas till gemenskapen av Vatikanen, senare lämnat kyrkan. Under denna tidsperiod har också färre präster ordinerats av kyrkan och antalet nunnor har minskat med över 20 procent.
– Oavsett hur man studerar det visar statistiken att katolska kyrkan är på nedgång globalt. Och Latinamerika har spelat en stor roll i detta, säger Masferrer. Han pekar på annan statistik som visar skillnaderna mellan den katolska kyrkan och regionens evangeliska motsvarigheter. I Mexiko går det exempelvis en katolsk präst på 7 200 troende, medan de evangeliska kyrkorna har en pastor per 230 anhängare.
Pastorerna har dessutom en genomsnittsålder på 32 år, medan de katolska prästerna i genomsnitt är 65 år gamla. – Katolska kyrkan kommer att hamna i en kris om inte stora förändringar görs av Vatikanens strukturer – som blivit alltmer centraliserade och auktoritära under påven Johannes Paulus, säger Masferrer. Batista menar att ett av de främsta misstagen som gjorts av katolska kyrkan i Latinamerika är att man förlorat kontakten med de fattiga – som istället blivit välkomnade av de evangeliska kyrkorna.
Cipriano Calderón, tidigare ordförande för Latinamerikas påvliga kommission, är fullt medveten om nedgången. Hans budskap till regionens präster och biskopar är att de arbetar hårdare för att se till att situationen inte förvärras. – Kommer vi om bara några år fortfarande att kunna säga att hälften av världens katoliker lever i Latinamerika? Ser vi inte hur katolska kyrkan förblöder av det stora antal anhängare som lämnar vår kyrka för att bli medlemmar i sekter, eller vänder sina ryggar bort från kristendomen?, frågade han nyligen i samband med ett biskopsmöte. – Detta är en extremt allvarlig situation som kräver en snabb och seriös respons, fortsatte Calderón. Även påven själv har bett de katolska kyrkoledarna i Latinamerika att uppmärksamma ”problemet med sekterna”, som är den term kyrkan använder för de evangeliska församlingarna. En av de strategier han föreslog var att skapa ett katolskt latinamerikansk tv-nätverk.
Masferrer menar dock att katolska kyrkan kommer att fortsätta att förlora medlemmar om man inte genomför en mer genomgående förändring.
– Människor känner sig uteslutna från en kyrka som fördömer skilsmässor och inte vill lyssna, är auktoritär och motsätter sig användandet av kondomer, samt inte vill anpassa sig till tiden och människornas verkliga behov, säger han.
