Dubai, 041007 (IPS) – Förvåningen var stor då det konservativa Saudiarabien förra året meddelade att befolkningen för första gången skulle få delta i direkta lokalval. Nu har reformvänner gått ännu längre och meddelat att flera kvinnor kommer att nominera sig som kandidater.
Från regeringens sida har reaktionerna på det hittills uteblivit helt.
– Vi vet inte vad det betyder att de inte sagt ett ord, säger den politiske aktivisten Mohsen Awaji, som arbetar för kvinnors deltagande i de kommande valen.
– Det ingår i den generella förvirring som råder.
Att Awaji och andra beskriver processen som förvirrande beror på att regeringen gått ut med mycket få detaljer om de kommande valen. Än så länge har inget sagts om de exakta datumen, hur många medlemmar som de valbara kommunala råden ska ha eller vilken roll de ska spela. Inte heller har det sagts något om var röstningen ska ske eller på hur många platser.
I augusti publicerade landets press ett meddelande om att medborgarna skulle få rätt att välja hälften av medlemmarna i de lokala råden.
Till en början sa myndigheterna att valet skulle hållas i oktober i år. Men eftersom inget förberedande arbete kom igång drog många slutsatsen att valen flyttats på framtiden. Saudiarabien styrs av en konservativ familj. Det finns en konsultativ församling, men dess medlemmar utses av regeringen och den saknar lagstiftande makt. Vissa analytiker har sagt att myndigheternas beslut om att inrätta kommunala råd, som till hälften ska utses genom val, var ett resultat av påtryckningar om politiska reformer utifrån. Men det håller inte Awaji med om. – Det saudiska samhället genomgår en transformation på egen hand. För eller senare kommer Saudiarabien att gå sida vid sida med det internationella samfundet, vare sig regeringen godkänner det eller inte, säger han. Hittills har bara två kvinnor meddelat att de är intresserade av att ställa upp i valen. Men det finns rapporter om att ytterligare flera kvinnor visat intresse för att ställa upp. Det måste i så fall först godkännas av landets regering. I de vallagar som regeringen lanserats talas bara om “saudiska medborgare” utan att definiera om det rör män eller kvinnor.
Nomineringsprocessen har ännu inte kommit igång, och ingen vet om kvinnliga kandidater kommer att accepteras av myndigheterna.
Många anser dock att det vore en alltför stor chock för det saudiska samhället att acceptera kvinnliga kandidater. Detta med tanke på att det rör sig om ett land där kvinnor inte har rätt att köra bil, rösta, eller resa utomlands utan godkännande från en manlig släkting. Samtidigt försöker de kvinnor som planerar att kandidera i valen att betona att det inte är deras kön som är den centrala frågan.
– Jag ställer inte upp för att jag är kvinna. Jag gör det för jag har ett program som jag skulle vilja genomföra. Jag vill få saker gjorda och det behöver vi som samhälle – vi behöver se resultat, säger Fatin Bandugji, en av de två kvinnor som hittills uttryckt intresse för att ställa upp i valet. För landets reformvänner är kvinnors deltagande i valet en viktig fråga. Det har aldrig hållits några politiska val på någon nivå i kungadömet sedan Saudiarabien skapades 1932. Men landet har utsatts för politiska påtryckningar om reformer från bland andra USA. Amerikanska politiker menar att blandningen av det auktoritära politiska systemet och den renläriga formen av islam har inneburit en grogrund för fanatism och våld. En intellektuell reformaktivist i landet säger att många medborgare blivit alltmer pessimistiska och frågar sig vad som kommer att ske med de löften som prins Abdullah levererat. Aktivisten menar att om kvinnor tillåts delta i valen skulle det vara en signal på att en reformprocess inletts, som inte kan förhindras av de mest konservativa medlemmarna av den kungliga familjen. – Vi måste utöva påtryckningar på dom. I dag gäller frågan kvinnor. I morgon kommer vi att kräva ett totalt deltagande i lokalvalen. Dagen därpå kommer vi att begära att medlemmarna i den konsultativa församlingen också blir direktvalda, säger Awaji. Och det är kanske just det som oroar landets regering.
