Washington, 040930 (IPS) – Tre år av Bush-administrationens ”krig mot terrorismen” tycks ha fått det amerikanska folket mindre välvilligt inställda till unilaterala amerikanska militära engagemang, enligt en opinionsundersökning gjord av Chicago Council on Foreign Relations, CCFR.
Undersökningen har genomförts vart fjärde år sedan 1974. Man har i studien ställt samma frågor till två grupper: 1 200 slumpmässigt utvalda medborgare och 450 medlemmar i ”eliten”. Den sista gruppen består av exempelvis parlamentariker, akademiker, högre tjänstemän, journalister, religiösa ledare och företagsledare.
Merparten av de tillfrågade i båda grupperna anser att USA bör ha en aktiv roll i världen, men över tre fjärdedelar tycker inte att USA har ett särskilt ansvar som gör att staten bör spela rollen som världspolis, och fyra av fem tillfrågade ansåg att regeringen i dag tagit på sig den rollen ”mer än den borde”.
En överväldigande majoritet ansåg också att den viktigaste lärdomen av 11 september är att landet ”bör samarbeta mer med andra länder för att bekämpa terrorism”.
Och en majoritet både bland gruppen allmänhet och i elit-gruppen motsatte sig Bush-doktrinen om förebyggande anfall. Bara 17 procent av allmänheten och 10 procent av ledarna ansåg att ett anfall mot en annan stat var berättigat om den staten hade massförstörelsevapen som kan komma att användas mot USA i framtiden.
53 procent av allmänheten och 61 procent av ledarna ansåg dock att krig skulle vara rättfärdigat om det fanns ”starka bevis” för att USA befinner sig i ”överhängande fara” för en attack. Cirka 25 procent av båda urvalsgrupperna ansåg att ett krig bara är berättigat om man blir anfallen av ett annat land först. Förra CCIR-undersökningen genomfördes 2002 och nästa skulle egentligen inte ha gjorts förrän 2006 men man beslutade sig för att genomföra en extra i år, dels på grund av den stora roll som USA spelar i det internationella politiska livet, och dels beroende på årets presidentval.
Det visade sig att terrorism och andra hot mot medborgarnas säkerhet fortfarande upptar stor plats i de tillfrågades liv men hotbilden har minskat jämfört med 2002. ''Att skydda amerikanska jobb”, var det mål med utrikespolitiken som oftast citerades av allmänheten i årets undersökning, följt av att hindra spridningen av kärnvapen och att bekämpa internationell terrorism. I gruppen ledare toppade dock hindrandet av spridande av kärnvapen och terroristbekämpning och skydd av amerikanska jobb hamnade först på 14:e plats. Och på frågan om ”överhängande hot” så svarade två av tre av allmänheten att internationell terrorism var ett sådant. Det är en minskning med tio procent i jämförelse med för två år sen. Två tredjedelar ansåg också att massförstörelsevapen utgör ett överhängande hot, också det en minskning med 17 procent. År 2002 sa hela 61 procent att ”islamistisk fundamentalism” var ett överhängande hot. Det tyckte bara 38 procent i år. Men om allmänheten oroar sig mindre för internationella frågor i år så gäller det inte elit-gruppen. I den här gruppen gavs frågor som att bekämpa världshungern, att förbättra miljön och att förbättra levnadsstandarden i fattiga länder större vikt än 2002. Dessutom ansåg 40 procent av elitgruppen att det ” är ett ”mycket viktigt mål” att stärka FN”, jämfört med bara 12 procent 2002. Över två tredjedelar av både allmänhet och elit tyckte att USA bör dra sig ur Irak om en majoritet av irakierna vill det. En majoritet av allmänheten vill att USA ska avsluta sitt militära engagemang i Mellanöstern – men bara 35 procent av elit-gruppen höll med.
En majoritet både bland allmänhet och i ledargruppen motsatte sig att enskilda stater tog till våld mot andra. Båda grupperna stödjer istället aktioner som går genom FN.
I undersökningen visade det sig också att det finns ett starkt stöd bland befolkningen för att USA ska skriva under och engagera sig i internationella avtal och konventioner – även sådana som deras regering är kritiska till.
80 procent av både allmänhet och elit sa att de är för avtalet mot landminor, 76 procent av allmänheten och 70 procent av eliten sa att de ville att USA skulle vara med i den internationella brottsdomstolen och 71 procent i båda grupperna stödde att USA ska skriva under Kyoto-protokollet.
