Kathmandu, 040311 (IPS) – Konflikten mellan regeringstrupper och den maoistiska gerillan i Nepal förvärras. Fler än 1 500 människor har dödats och flera tusen personer har förlorat sina hem bara sedan den senaste vapenvilan havererade för ett halvår sedan.
Siffrorna innebär att konflikten i det fattiga landet har förvandlats till en av Asiens värsta.
Den respekterade lokala människorättsorganisationen Informal Sector Service Centre menar att striderna förvärrats sedan den senaste vapenvilan bröt samman. I nuläget dödas mer än elva personer om dagen i konflikten, vilket är fem fler än innan vapenvilan inleddes.
Sammanlagt har fler än 9 100 människor dödats sedan konflikten inleddes i februari 1996.
– Detta är utan tvekan den mest våldsamma konflikten i Sydasien, säger författaren Deepak Thapa, som är specialiserad på det maoistiska upproret. Konflikten trappades upp i augusti i fjol efter att den sju månader långa vapenvilan mellan regeringen och gerillan, som slåss för en republik, föll samman på grund av båda parternas orubblighet. Under hösten inledde regeringen ett kampanj som syftade till att genom ökade säkerhetsoperationer begränsa upproret. Myndigheterna förde samman militären och landets säkerhetstjänster under arméns kommando. Tanken var att militären skulle få fria händer ute på landsbygden, där rebellerna alltid varit starkast.
Fyra månader efter att dessa åtgärder lanserades av premiärminister Surya Bahadur Thapa, har den ökande militariseringen lett till allt högre dödstal.
Även myndigheterna erkänner att fler än 1 500 människor dödats bara sedan i augusti. Amnesty International säger sig dessutom ha dokumenterat att ytterligare 250 människor saknas. Det ökande antalet döda under de senaste månaderna ger näring till ryktena om att militären följer en inofficiell linje som går ut på att döda så många rebeller som möjligt med hjälp av dödsskvadroner. Även om det saknas bevis för påståendet erkänner högt uppsatta militärer i privata samtal att målet är att ”terrorisera terroristerna”.
I korthet kan sägas att under konfliktens första sju år tillfogade rebellerna regeringstrupperna stora skador, vilket inbjöd till ett hårt svar i form av en ökad militarisering. När det gäller brotten mot de mänskliga rättigheterna har ljuset främst riktats mot regeringstrupperna. Men även rebellerna har begått grova övergrepp. Man har dödat oskyldiga, politiska aktivister och soldatfamiljer utan att kunna straffas. Och nyligen har det kommit rapporter om att gerillan tvångsrekryterar många barn till sina trupper. Inbördeskriget har inte bara varit förödande för nationens unga demokratiska institutioner – nu har landets saknat parlament och valda representanter under två års tid. Konflikten har även politiserat rättsväsendet, försvagat det civila samhället och människorätten.
Det är därför inte konstigt att de flesta biståndgivare, som står för stommen av landets budget, börjat ställa hårdare krav. Redan nu pågår förberedelserna för det möte med biståndsgivarna som ska hållas i landet i maj.
De flesta biståndsgivare kommer att leverera ett budskap om att de vill stödja landets utveckling – men att man också vill se en förbättrad situation vad gäller de mänskliga rättigheterna, samt att flerpartidemokratin med en konstitutionell monarki återinförs. Ett val i landet skulle lätta en del av påtryckningarna på regeringen. Och i veckan bad premiärminister Thapa medlemmarna av hans parti Rashtriya Prajatantra Party att förbereda sig för ett kommande val. Thapa sa samtidigt att myndigheterna kan garantera säkerheten i samband med valet.
Få av de andra politiska partierna tror dock att ett fritt och rättvist val är möjligt i landet med tanke på den rådande konflikten.
