Monrovia, 040216 (IPS) – Väpnade grupper bryter mot vapenvilan och attackerar civilbefolkningen främst på landsbygden. Våldet hotar den sköra fred som nyligen avlöste 14 år av inbördeskrig.
– Rebellerna har inlett en ny våg av våld, utpressning och trakasserier av civilbefolkningen, säger Dempster Browne, ordförande för den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter baserad i Liberias huvudstad Monrovia. Våldet är främst koncentrerat till inlandet. I staden Gbarnga lever invånarna i skräck för rebellgruppen Lurd, som får stöd från grannlandet Guinea. – De genomför sporadiska räder, de skjuter på oss och kör ut oss från våra hem på nätterna och kräver mat och pengar, säger Marvi Dorleh som nyligen flydde från Gbanrga. Lurd-rebellerna reste vapen mot den numera störtade president Charles Taylors regering i mars 1999. I den sydöstra delen av landet är det istället rebellrörelsen Model som trakasserar befolkningen. Den genomför fortfarande sporadiska räder i städer och byar och stänger av vägar, säger general Joseph Owonibi, vice- befälhavare för FN:s styrka i Liberia, Unmil. Model, som har stöd från grannlandet Elfenbenskusten, uppger att de satt upp vägspärrarna av ”säkerhetsskäl”. Men det argumentet avfärdar general Owonibi som säger att rebellerna använder avspärrningarna för att utöva utpressning på de som vill passera. Striderna sker trots att rebellernas ledare skrev under ett fredsavtal i augusti förra året. Efter det har en övergångregering med företrädare från alla sidor bildats och 40 000 före detta soldater och rebeller ska avväpnas under överinseende av FN:s styrka. Models ledare – Thomas Nimely Yaya – har tilldelats posten som försvarsminister. – Ledarna för milisgrupperna bör göras ansvariga för de brott som begås, säger Brown från människorättskommissionen.
General Owonibi säger att om Model inte tar bort sina vägspärrar så kommer FN-styrkan vara tvungen att tvinga dem att göra det. Unmil har för närvarandet 11 000 soldater i landet. Riksdagen väntas i veckan godkänna att även Sverige bidrar till FN-styrkan genom att skicka 231 soldater till Liberia.
Den senaste våldsvågen har utlöst ett ramaskri från befolkningen.
– Det är ironiskt att de individer som hävdade att de kommit för att befria oss nu rånar oss och vill förslava oss samtidigt som det internationella samfundet gör desperata försök att få ett slut på vår mardröm och återuppbygga vårt land, säger Blamo Dreleaye, statstjänsteman i Monrovia.
Om milisgrupperna inta avväpnas snarast varnar människorättsorganisationer för att övergångregeringen inte kommer att kunna göra de förberedelser som krävs för att hålla ett val i slutet av nästa år. Meningen är att en ny folkvald regering ska ta över makten i januari 2006. Över 250 000 människor, merparten civila, beräknas ha dött under de krig och konflikter som följt på varandra i Liberia. Först störtade Charles Taylor den sittande regeringen 1989, sedan valdes han själv till president och 1999 började upproret mot hans regering. Förra året gick Taylor i landsflykt och de stridande parterna skrev under ett fredsavtal.
