Washington, 040129 (IPS) – Inom loppet av 48 timmar dödades nyligen en brittisk och en kanadensisk medlem av de fredsbevarande trupperna i Afghanistan av självmordsbombare. Händelserna kommer som en skarp påminnelse till Washington och dess allierade inom Nato om att de står inför stora utmaningar när det gäller att skapa en säker situation i Afghanistan inför det planerade valet i juni.
Redan nu har en del röster hävdat att de planerade valen borde flyttas fram. Detta eftersom registreringen av landets valberättigade är försenad, men också beroende på den bristande säkerhetssituationen i landet. I synnerhet gäller det i de södra och östra delarna där talibanerna åter är på uppgång.
Men den amerikanska regeringen under president George W. Bush, som är fullt upptagen med den komplicerade situationen i Irak, hoppas fortfarande att valen i Afghanistan ska kunna genomföras enligt planerna. Rapporter under denna vecka om att Pentagon planerar en ”våroffensiv” mot talibanerna och medlemmar av terrornätverket al-Qaida, både i Afghanistan och i grannlandet Pakistan, pekar på att Washington valt en föreberedande strategi som syftar till att minska gruppernas möjligheter att störa de kommande valen.
De senaste attentaten i huvudstaden Kabul inträffade direkt efter att president Hamid Karzai förra helgen undertecknat landets nya konstitution, som efter en hätsk debatt godkänts av en traditionell församling av afghanska ledare. Konstitutionen har av Washington beskrivits som en milstolpe för en stabilisering i landet och en garanti för grundläggande rättigheter åt alla afghaner, inklusive kvinnor och minoriteter. Men konstitutionen måste även genomföras i praktiken, vilket är särskilt viktigt i de stora delar av landet som fortfarande styrs av lokala krigsherrar och klanledare.
– Ratificeringen av konstitutionen utgör bara halva utmaningen, sa Lakhdar Brahimi i Washington på tisdagen.
Brahimi har just avslutat ett tvåårigt uppdrag som FN:s högste representant i Afghanistan. Han understryker att den viktigaste frågan i landet för både centralregeringen och de internationella fredsbevarande styrkorna är att skapa säkerhet, i synnerhet inför valen. USA har just nu närmare 11 000 soldater utposterade i Afghanistan. De flesta är där för att spåra upp talibanstyrkor och medlemmar av al-Qaida. Men ett ökande antal soldater arbetar också i provinsiella återuppbyggnadsgrupper, PRT, som finns i ett flertal städer för att skapa säkerhet och delta i en del av återuppbyggnadsarbetet.
Den internationella styrkan på ungefär 5 500 soldater befinner sig i Kabul. Men nyligen meddelades att man ska skapa egna PRT-grupper som ska posteras utanför huvudstaden. De två soldater som dödades i veckan tillhörde båda den internationella styrkan.
En tredje styrka som är tänkt att öka säkerheten i landet är den lokala afghanska armén. Men ett stort antal deserteringar har drabbat armén och för tillfället består styrkan av enbart 6 000 man.
Orsaken till det stora antalet deserteringar har skyllts på att officerskåren främst bestått av etniska minoriteter, i synnerhet tadzjiker från Panshir-dalen – den grupp som utgjorde USA:s främsta allierade i kampen mot talibanerna. En annan orsak till deserteringarna sägs vara soldaternas dåliga löner, som är mycket låga i jämförelse med de inkomster som finns att hämta i landets blomstrande narkotikahandel. Narkotikan är en industri som alltmer framstår som ett av de största hoten mot en stabilisering och återuppbyggnad av landet.
Narkotikahandeln har inte bara blivit en inkomstkälla för talibanerna och de olika krigsherrar som fortfarande utmanar centralmaktens auktoritet, utan har även en växande inverkan på hela landets ekonomi. FN beräknar att Afghanistans årliga produktion av opium nu motsvarar 75 procent av den samlade världsproduktionen och nästan hälften av landets samlade bruttonationalprodukt.
– En del medlemmar av regeringen hävdar att Afghanistan riskerar att förvandlas till en narkotika-stat och detta måste verkligen hanteras med större kraft, säger Brahimi. Och bortsett från att narkotikahandeln underminerar centralregeringen har den även påverkat biståndet. Enligt Brahimi tjänar bönder upp till motsvarande tolv dollar om dagen på att odla opium medan det amerikanska biståndsorganet Usaid bara erbjuder sina lokalt anställda mellan tre och sex dollar om dagen. Samtidigt menar vissa amerikanska analytiker att en stor kampanj mot narkotikahandeln, i synnerhet i de områden där talibanerna är starka, kan komma att slå tillbaka genom stort missnöje. Det är en analys som skulle kunna förklara varför de amerikanska trupperna agerar med försiktighet.
Det främsta målet för Washington just nu är att se till att valet i landet kan genomföras som planerat i juni, eller endast några veckor senare.
President Bushs administration är särskilt oroliga för att ett misslyckande med den uppgiften annars kan komma att anföras av demokraterna som ett bevis för att ”kriget mot terrorismen” går dåligt, i samband med det amerikanska presidentvalet i november.
Av de sammanlagt fler än 10 miljoner afghaner som är röstberättigade har endast 600 000 hittills låtit registrera sig inför valet. Samtidigt säger Brahimi att FN är ganska optimistiska om att de flesta ska ha hunnit registrera sig innan valet. Men Brahimi påpekar också att det också finns en mängd andra frågor som måste lösas innan valet. Bland annat måste trovärdiga nationella politiska partier skapas samt yttrandefriheten främjas. Och alla dessa frågor är avhängiga att verklig säkerhet skapas i landet.
