Beitunya, Västbanken, 031126 (IPS) – Naima Zayyad försöker hålla humöret uppe. Hennes make har inte arbetat sedan intifadan bröt ut för mer än tre år sedan, och nu är han sjuk.
Hon hade velat ge någonting särskilt till sina sju barn på Eid-al-Fitr, högtiden som markerar slutet på fastemånaden Ramadan. Men hon hade bara råd med ett par byxor åt sin yngsta son.
– I mer än ett år, sedan innan förra årets ramadan, har jag fått matbistånd, säger 34-åriga Zayyad.
– Men nu har de slutat med det. Jag fick det sista för mer än en månad sedan. Jag har inte råd att göra av med pengar på någonting annat än det mest nödvändiga.
Internationella Röda kors-kommittén har avslutat sina två mathjälpsprogram för den palestinska befolkningen på Västbanken. Programmen fasades ut gradvis, och den sista omgången mathjälp distribuerades i förra veckan. Mathjälpen inleddes i juni förra året, efter Israels “Operation skyddande sköld” och dess efterspel. Hjälpen nådde omkring 50 000 familjer – cirka 300 000 människor.
Sedan hjälpprojekten inleddes har de förlängts två gånger. Men nu har Röda korset beslutat sig för att avbryta dem, av kostnadsskäl och – mest uppseendeväckande – av politiska skäl.
– Det finns ingen anledning till att det ska vara en humanitär kris här, säger Vincent Bernard, Röda korsets talesman i Jerusalem.
– Det finns tillräckligt med mat, infrastrukturen är intakt, men det är bara det att folk inte har några pengar.
ICRC hävdar att det är Israels ansvar, som ockupationsmakt, att se till att den civila befolkningen kan försörja sig.
– Den israeliska staten har rätt att vidta åtgärder för sin egen skull – Genève-konventionen är mycket tydlig när det gäller det. Men den måste samtidigt minimera effekterna på befolkningen, säger Bernard. Han menar att det för närvarande råder en brist på proportioner i Israels agerande.
Innan intifadan arbetade omkring 150 000 palestinier i Israel. Gränsen har sedan dess periodvis varit helt stängd, men i dag tillåter Israel åter igen 15 000 palestinier att ta sig in i Israel för att arbeta. Den stängda gränsen har drabbat den palestinska ekonomin hårt, liksom de interna reserestriktionerna. De har inneburit att människor och varor ofta inte kan färdas från en stad till en annan eller från landsbygden till städernas marknader.
Röda korsets matbistånd var uppdelat i två kategorier. I städerna fick familjer, som familjen Zayyad, omkring 650 kronor per månad i kuponger som kunde användas för att köpa mat i en utvald livsmedelsaffär.
På landsbygden levererades maten direkt i form av mjöl och ris eller ett paket med olja, socker och salt.
Ahmed al-Hindi, en gänglig, 40-årig affärsinnehavare i byn Sinjiil, mellan Ramallah och Nablus, satt förut i den kommitté som avgjorde vem som skulle få hjälp av Röda korset.
När IPS träffar honom på Eid al-Fitr håller han på att klippa sina tre söner i vad som tidigare var en biljardhall bredvid hans affär. Den yngsta sonen kämpar med tårar i ögonen emot saxen.
Al-Hindi är inte nöjd med Röda korsets motiv för att sluta dela ut mat.
– De skadar inte israelerna genom att stoppa biståndet. Det kommer att drabba de fattiga människor som behöver det.
Al-Hindi säger att han hellre skulle vilja att det internationella samfundet hittade en annan metod för att sätta press på israelerna för att de ska göra förhållandena bättre för befolkningen samtidigt som man behåller mathjälpen.
Men han är också kritisk till hur hjäpen från Röda korset fungerade. Det var alldeles för mycket korruption säger han.
– Bara hälften av de som fick bistånd förtjänade det. Resten var familjemedlemmar till de som satt i kommittén, eller andra människor med makt häromkring.
Dessutom var kvaliteten på det ris och mjöl som delades ut så dåligt att folk inte villa äta det. De använde de som kycklingfoder i stället, säger al-Hindi.
Men i städerna verkar matbiståndet ha fungerat bättre. Kupongsystemet får mycket beröm av Azzam Muqbal, som äger den största livsmedelsaffären i Ramallah, Al Sanabel. Där kunde folk handla med sina kuponger.
– Det var bra för affärerna och bra för dem som fick kuponger, säger Muqbal. Men nu, inför Eid, är det inte många av de som brukade komma till Al Sanabel och handla med kuponger som har dykt upp i affären. Och inte heller Muqbal tycker att Röda korsets politiska argument för att avsluta mathjälpen håller.
Han säger att den palestinska myndigheten borde kunna hjälpa sitt eget folk.
– De betalar löner till tusentals människor för att de ska tillhöra en eller annan säkerhetstjänst. Varför använder inte de sig av kupongsystemet och startar ett socialt projekt?, säger Muqbal.
Naima Zayyad vill helst inte tala om politik, men inte heller hon förstår varför man har avbrutit hjälpen.
– Varje dag är lite sämre än dagen innan. Situationen nu är inte bättre än när jag började få kuponger.
Hon tvekar lite innan hon fortsätter.
– Om det här skulle göra att israelerna tar bort vägspärrarna och låter oss arbeta igen så skulle det vara bra. Men jag tror inte för ett ögonblick att det här kommer att få dem att göra det.
