La Paz, 031003 (IPS) – Missnöjet med regeringen i Bolivia eskalerar. Protesterna inleddes för tre veckor sedan. Den utlösande faktorn var missnöje med regeringens beslut att sälja gas till Nordamerika. Men efter det har kravlistan utökats. Landets president Gonzalo Sánchez de Lozada har hittills inte kunnat lugna den missnöjda allmänheten och risken finns att regeringen tvingas avgå.
Protesterna inleddes med vägblockader runt om i landet. Blockaderna har lett till brist på livsmedel i huvudstaden La Paz. Många människor kan inte ta sig från de norra delarna av landet på grund av vägspärrarna. I slutet september dog sju människor när militären skulle evakuera en turistgrupp.
Den senaste veckan har protesterna koncentrats till landets storstäder där demonstrationer och strejker organiseras dagligen. I huvudstaden La Paz har skolor stängt i protest, gatumarknaderna har bara öppet sporadiskt, vägarna in och ut ur staden blockeras med jämna mellanrum av stenar och barriärer och i centrum orsakar gatudemonstrationer trafikkaos.
Vårdpersonal inledde en 48-timmars strejk på torsdagen och i Yungas-regionen, varifrån matvarorna till marknaderna i La Paz kommer, pågår omfattande strejker.
Varje demonstration tycks ha sin egen kravlista men den gemensamma nämnaren för protesterna är regeringens beslut att exportera naturgas till Nordamerika genom en hamn i Chile.
Bolivia är ett fattigt land med cirka 8,8 miljoner invånare. Landet har de näst största gasfyndigheterna i Sydamerika efter Venezuela. Bolivia har tillräckligt med naturgas för att täcka det inhemska behovet i 100 år och regeringen vill därför exportera gas till Mexiko och USA via Chile.
Men oppositionen har lyckats vända den allmänna opinionen mot exporten av gas. Strategin har varit att underblåsa den historiska fientligheten som bolivianer känner gentemot Chile. Chile invaderade Bolivia 1879 och annekterade landets Stillahavskust. Sedan dess saknar Bolivia tillgång till havet och att återfå en hamn vid havet har varit en viktig utrikespolitisk fråga sedan dess.
En annan kritik mot försäljningen har varit att en allt för liten del av inkomsterna hamnar hos den bolivianska staten och allt för mycket hos internationella företag.
Regeringen tycktes till en början helt sakna en strategi för att stå emot kritiken. Protesterna som inleddes med vägspärrar har bemötts med polisiära åtgärder som skapat ilska och fler protester. I lördags dog fyra bönder och en soldat i en sammandrabbning mellan beväpnande demonstranter och soldater.
Flera fackföreningsledare och oppositionspolitiker varnar för att oroligheterna undergräver det demokratiska systemet i Bolivia.
Nu har dock Sánchez de Lozada-regeringen bjudit in bondeledare och oppositionella till förhandlingar och samtal. Regeringen och demonstranterna är dock inte ense om var och hur samtalen ska hållas.
Presidenten sa i måndags att hans regering nu tillsammans med övriga politiska partier planerar att anta en rad åtgärder för att blidka allmänheten och återställa lugnet i landet. Presidenten har sagt att man ska genomföra en informationskampanj om Bolivias gasexport och att allmänheten därefter ska få komma till tals genom konsultation eller en folkomröstning om exporten. I onsdags beordrade presidenten 13 av sina ministrar att konsultera landets enskilda organisationer om en rad skilda ämnen som naturresurser, markfrågor, korruption och säkerhet.
– Detta är vår katastrofplan. Vi vill ha handling, inte ord. Jag hoppas att detta kommer att leda till de konkreta resultat som folket kräver. Istället för vägspärrar vill vi inleda en dialog och söka lösningen bland alla bolivianer, sa presidenten på en presskonferens i veckan.
