Bogota, 030912 (IPS) – Vårt krig är en slakt, ett krig mot civilbefolkningen, säger Hernando Gómez Buendía, huvudförfattaren bakom en ny FN- och Sida-sponsrad rapport om Colombia som offentliggjordes på torsdagen.
Gómez Buendía och hans medarbetare lade fokus på den väpnade konflikten när de skrev sin rapport om Colombias utveckling. Rapporten är ett resultat av ett och ett halvt års undersökningar bland mer än 4 000 borgmästare, lokala ledare och invånare i 220 städer och byar i Colombia. Arbetet har finansierats av FN:s utvecklingsprogram UNDP och det svenska biståndsorganet Sida.
Rapportens författare betonar att konflikten i huvudsak försiggår på landsbygden, även om den allt mer har börjat sprida sig till de större städerna i landet.
Rapporten beskriver ett land som präglas av ett fenomen som är vanligt i stora delar av Latinamerika – latifundium; lantbruk med stora ägor, vilka bygger på halvfeodala förhållanden till arbetskraften. Det är ett fenomen som växer i Colombia.
Författarna skriver i rapporten att 11 570 stora markägare ägde 22,6 miljoner hektar mark 1996, samtidigt som 2,2 miljoner småbönder ägde sammanlagt 2,2 miljoner hektar.
Och mellan 1984 och 1996 fördubblades den areal som ingick i ägor som var större än 500 hektar, samtidigt som den areal som bestod av jordbruk med mindre än fem hektar minskade med en miljon hektar.
Enligt rapporten skulle det vara möjligt att hitta en lösning till den väpnade konflikten i Colombia om staten kunde förändra sin politik, om det civila samhällets styrka växer och om det internationella samfundet funderar noga över vilken roll det spelar..
Under de nära fyra årtiondena av krig i Colombia har perioder av “fredsretorik” och avbrutna fredsförhandlingar avlösts av “krigsretorik” och upptrappat våld. Gómez Buendía, som är filosof, sociolog och ekonom, säger att det här “schizofrena” sättet att hantera situationen har förlängt konflikten, som i dag beräknas leda till 9 000 människors död på den colombianska landsbygden varje år.
Han säger att hans team har försökt att förstå konfliktens rötter och inta en neutral hållning. De har också försökt att identifiera vilka konkreta handlingar som skulle kunna stoppa konflikten. Många av de handlingarna utförs redan i de regioner som plågas av våldsamheter. Genom små men långtgående avtal på lokal nivå har befolkningen på landsbygden börjat återuppbygga förtroendet och skapa en vision för framtiden – “något som saknas hos våra nationella ledare, som förstår så lite av den colombianska verkligheten”, säger Gómez Buendía.
I den rörelsen underifrån finns nyckeln till en lösning av konflikten, för man kan inte vänta på att gerillan ska besegras eller att ett fredsavtal ska skrivas under. Ingenting av det är troligt, säger Gómez Buendía.
