San Jose, 030610 (IPS) – Guatemalas förre diktator Efraín Ríos Montt, som anklagats för grova människorättsbrott, är fast besluten att ställa upp i det kommande presidentvalet trots att han förbjudits att delta.
Ledarna för det regerande partiet FRG säger att man kommer att överklaga valmyndigheternas beslut att förbjuda Ríos Montt från att kandidera på grund av anklagelserna mot honom. Om inte överklagan går igenom säger partiets ledning att tusentals människor kommer att bege sig ut på gatorna för att protestera.
Ríos Montt, 77, är Guatemalas mest ökände diktator. Just nu är han ordförande i landets kongress, och betraktas av många som landets verkliga ledare. Hans målsättning är att i valet i november överta makten från den nuvarande presidenten Alfonso Portillo.
Men i fredags beslutade en valdomstol att förbjuda Ríos Montt att ställa upp som FRG:s presidentkandidat genom att hänvisa till att landets konstitution inte tillåter att någon som tidigare tagit makten på ett icke-konstitutionellt sätt kandiderar till ämbetet.
Samma regel förhindrade den förre generalen från att ställa upp i presidentvalen 1990 och 1995.
Montts anhängare försöker hävda att paragrafen inte gäller honom eftersom lagen inte är giltig retroaktivt. Ríos Montt var diktator 1982-83 och den nuvarande konstitutionen började gälla först tre år senare.
Det politiska landskapet i Guatemala, ett av Latinamerikas fattigaste länder, är instabilt. Trots att sju år gått sedan det långa inbördeskriget tog slut är landet fortfarande otryggt och våldsamt.
Rios Montt var arméchef i landet mellan 1970 och fram till 1974, då han lämnade armén för att kandidera i presidentvalet för det kristdemokratiska partiet. Han förlorade valet som enligt analytiker var riggat. I mars 1982 tog han istället makten genom en militärkupp och startade genast en brutal kampanj mot sina motståndare.
USA:s dåvarande president Ronald Reagan stödde militärregimen och dess “kampanj mot kommunismen”, som bland annat innebar undantagstillstånd, censur och rättegångar i hemliga domstolar.
1983 förlorade Ríos Montt makten efter en ny kupp, som innebar att general Oscar Mejía Víctores tog makten i landet.
Nyligen varnade det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande för att man skulle får “svårt” att upprätthålla goda relationer med Guatemala om Ríos Montt skulle väljas till president.
I kampen mot landets vänstergerilla, som bekämpade regeringstrupperna och den paramilitära milisen, använde Ríos Montts regim en skoningslös taktik som bland annat innebar att hela byar som anklagades för att sympatisera med gerillan brändes ned.
De bybor som inte hann fly dödades.
Enligt lokala och internationella människorättsgrupper brändes upp till 600 byar ned till grunden av militären, under förevändning att byarna var gömställen för gerillan.
Närmare 100 000 civila dödades eller försvann spårlöst under Ríos Montts tid vid makten. Över en miljon människor tvingades från sina hem.
– För mig som medborgare är det skamligt att Ríos Montt har nominerats som det styrande partiets kandidat, säger Carmen Ortiz, forskare vid det privata Rafael Landívar Universitetet.
Ortiz menar att det finns människor i Guatemala som anser att den forne generalen är den enda som skulle kunna lyckas stoppa det sociala våldet i landet, medan andra sektorer i samhället känner panik bara vid tanken på att han skulle återfå makten i landet.
Samma dag som beslutet kom om att inte tillåta Ríos Montt att ställa upp i presidentvalet höll den forne diktatorn ett möte som samlade 20 000 människor.
Politiska bedömare håller det dock för osannolikt att han skulle vinna presidentvalet, om han fick ställa upp.
