Bogota, 030227 (IPS) – USA har beslutat skicka en ny grupp militära rådgivare till Colombia i syfte att frita tre amerikanska regeringsmedarbetare som kidnappats av landets ledande gerillagrupp, Farc. Men beslutet har mött blandade reaktioner i det krigssargade landet.
Kontroversen handlar om på vilket sätt landets president Alvaro Uribe gett tillstånd till den amerikanska gruppen, samt de politiska risker ett ökat amerikanskt deltagande i landets långvariga konflikt kan medföra. Bedömare påpekar att varken landets senat eller det statliga rådet godkänt att en ny amerikansk grupp soldater kommer till landet – vilket konstitutionen kräver. Vänstergerillan Farc kidnappade tre amerikanska medborgare i mitten av februari efter att deras flygplan kraschat i rebellkontrollerat område, i djungeln i den sydliga regionen Caquetá. Flygplanet ägdes av den amerikanska regeringen. Vid vraket hittades en amerikansk medborgare och en colombiansk säkerhetssoldat döda. Farc hävdar att gisslan består av CIA-agenter. Detta är första gången som gerillan har kidnappat amerikanska medborgare som arbetar med narkotika- eller säkerhetsfrågor.
President George W. Bushs administration sa under helgen att man skulle skicka rådgivare, men förnekade senare Pentagons uppgifter att det rörde sig om sammanlagt 150 soldater. Istället talade försvarsdepartementet om att gruppen som skulle skickas var betydligt mindre – och att syftet var att hjälpa Colombia i kampen mot terrorism och narkotikahandel, samt att bidra till söknings- och räddningsarbetet av gisslan.
Farc har försatt sig i en svår situation. Om de beslutar att släppa gisslan efter att de amerikanska rådgivarna skickats till landet kan det ses som ett svaghetstecken. Om de istället fortsätter att hålla gisslan kan de hamna i ett svårt läge där USA och den nationella armén med gemensamma krafter försöker frita gisslan.
År 2001 satte den amerikanska kongressen en gräns på antalet tillåtna amerikanska soldater i Colombia till 400. Men man tillät samtidigt presidenten att överstiga den gränsen i händelse av akuta situationer. Redan nu finns det 300 elitsoldater i landet för att utbilda colombianska soldater.
Colombias regering har ännu inte gjort något uttalande om kontroversen, men den högerinriktade presidenten Uribe har vid ett flertal tillfällen vädjat om ökad internationell hjälp till landets armé.
Colombia är det tredje största mottagarlandet av militärt bistånd från USA, efter Israel och Egypten. Sedan 2001 har Colombia tagit emot närmare två miljarder dollar från Washington, varav den största delen utgjorts av militärt bistånd.
