Havanna, 030109 (IPS) – En kubansk människorättgrupp namnger i en ny rapport 36 politiska fångar som greps i Kuba under förra året. Alla sitter fortfarande fängslade.
Rapporten är sammanställd av Kubanska kommissionen för mänskliga rättigheter och nationell försoning, CCDHRN en av de illegala oppositionsgrupper som delvis tillåts verka på den socialistiskt styrda ön. Gruppen förutspår att människorättssituationen i landet kommer att försämras ytterligare på grund av den sociala oro som ökar i takt med landets ekonomiska problem.
I rapporten, som på onsdagen delades ut till utrikeskorrespondenter i huvudstaden Havanna, skriver CCDHRN att 23 av de gripna hålls fängslade utan att några formella anklagelser riktats mot dem. Organisationen släpper varje halvår en uppdaterad rapport som bygger på information från ickestatliga källor. Dit hör exempelvis familjerna till samvetsfångar.
En av dem som greps förra året var Oscar Elías Biscet, ledare för dissidentgruppen Lawtons människorättsstiftelse. Han greps den 6 december, endast sex veckor efter att han släppts från ett treårigt fängelsestraff. Amnesty International betraktar Biscet som politisk fånge. Enligt CCDHRN satt sammanlagt 223 människor antingen gripna eller dömda för politiska brott under andra halvan av förra året. I ytterligare 25 fall saknades fullständig information. Organisationen skriver i rapporten att det innebär att det totala antalet politiska fångar i landet är tämligen konstant, trots de upprepade kraven på att landets politiska fångar ska släppas.
Gruppens rapport är den enda tillgängliga informationen av sitt slag eftersom myndigheterna inte släpper några uppgifter om landets fångar.
I rapporten skriver CCDHRN att Kuba tillhör ett av jordens fortfarande ”stängda samhällen”, som inte accepterar besök från Internationella Röda korset, Amnesty International eller från andra ledande människorätts- eller humanitära organisationer.
Fidel Castros regering förnekar dock anklagelserna och menar att landet tvärtom är ett av de länder i världen som visar störst respekt för sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.
Myndigheterna betraktar CCDHRN, och många andra oppositionsgrupper, som amerikanska medlöpare. 1990 belönade Inter-Amerikanska pressrådet CCDHRN med en pressfrihetsutmärkelse, och fick året därpå fick man människorättsorganisationen Human Rights Watchs internationella pris.
