Washington, 021121 (IPS) – Världsbanken har antagit en ny strategi för lån till landsbygdsprojekt i fattiga länder. Banken tänker satsa mer pengar på utveckling av jordbruket i u-länderna.
Lånen till jordbruksprojekt ska ökas med 20 procent årligen år 2003 och 2004, vilket innebär en ökning på cirka 400 miljoner dollar.
Världsbanken anser också att världens rika länder måste bidra till utvecklingen av jordbruket i u-länderna genom att minska subventionerna till det egna jordbruket. Dock kvarstår bankens krav på att de fattiga länderna måste fortsätta att liberalisera sitt jordbruk.
– Det främsta syftet med den nya strategin är att stärka Världsbankens utlåningsprogram på landsbygden och inom jordbruket, säger Csaba Csaki, konsulent för jordbruksutveckling på Världsbanken.
De ökade satsningarna ska göras i de fattigaste länderna i världen, i första hand i Afrika söder om Sahara och i Sydasien.
Pengarna ska gå till mikrolån, bevattning, vägbyggen, sanitetsutbyggnad och till att stödja bondorganisationer, enligt Csaki.
Utveckling av jordbruket och tillväxt på landsbygden är viktigt för att bekämpa fattigdomen, eftersom 75 procent av världens fattiga lever i landsbygdsområden. Inkomster från jordbruket utgör i genomsitt en fjärdedel av BNP i de flesta fattiga länder.
Världsbankens uppgift är att bekämpa fattigdom och verka för hållbar utveckling.
Banken betonar att jordbruket i fattiga länder måste utvecklas för att man ska ha möjlighet att nå FN:s mål om att halvera fattigdomen före år 2015.
För att lyckas med det måste de rika länderna öppna sina marknader för produkter från u-länder, anser Världsbanken. Rika länder lägger idag omkring 300 miljarder dollar varje år på subventioner till jordbruket, vilket är sex gånger mer än de ger i bistånd.
Världsbanken kräver alltså också att de fattiga länderna fortsätter att liberalisera jordbrukssektorn – något som enligt många u-länder bara har lett till förluster hittills.
Under Världsbankens och Internationella valutafondens årsmöten i september sa flera ministrar från fattiga länder att de redan har liberaliserat så mycket som det är möjligt i nuläget.
De menar att Världsbanken och de rika länderna ägnar sig åt dubbelmoral när de kräver att fattiga länder ska öppna sina marknader för subventionerade varor från rika länder – samtidigt som man tillåter de rika att fortsätta att skydda sina marknader mot varor från u-länderna.
Världsbanken vidhåller dock kraven på liberalisering i u-länderna i sin nya strategi.
– Vi vill inte bara liberalisera avgiftssystemen. I u-länder handlar det också om att göra sig av med hinder som korruption och byråkrati, säger Csaki.
I den nya strategin rekommenderar Världsbanken också jordreformer och decentralisering av service till landsbygden.
