Dubai, 021030 (IPS) – Liksom många av hans vänner undvek den unge affärsmannen Muhammad al Bayan att gifta sig med en kvinna från sitt eget land, eftersom han var orolig över de enorma kostnaderna för ett bröllop i Förenade arabemiraten.
– Det fanns ingen möjlighet i världen för mig att ordna den hemgift som begärdes av mig, säger al Bayan, som nu är gift med en indisk kvinna.
Efter ett årtionde av allt saftigare räkningar för bröllopsarrangemang och hemgifter, är ungkarlarna i Förenade arabemiraten allt mer ovilliga att gifta sig med kvinnor från landet. Det gäller i synnerhet den statusmedvetna arabiska överklassen, där den genomsnittliga kostnaden för ett bröllop nådde nästan en miljon kronor i slutet av nittiotalet.
– Många av mina vänner, som inte har kunnat få ihop de sjusiffriga belopp som många familjer kräver, och som inte har velat skuldsätta sig, har valt att gifta sig med europeiska eller asiatiska kvinnor, eller kvinnor från andra arabländer, säger al Bayan.
I Dubai, ett av de sju emirat som utgör Förenade arabemiraten, gifte sig 1239 män med utländska kvinnor mellan 1997 och 2001, enigt officiella siffror. De flesta av kvinnorna kom från Iran eller Indien.
Men myndigheterna i emiraten är oroade över utvecklingen. De fruktar att den kan påverka kulturen och att bröllopen kan missbrukas av utlänningar som bara är ute efter medborgarskap.
På senare år har landet vidtagit åtgärder för att uppmuntra bröllop mellan emiratens medborgare. Man har bland annat infört böter för de som betalar allt för höga hemgifter, och man har börjat ge statligt stöd för de som inte har råd med tillräckligt grandiosa bröllop.
1992 instiftade landets regering en fond som kan hjälpa män med motsvarande omkring 180 000 kronor för att bekosta deras bröllop. Sedan fonden instiftades har den beviljat omkring 18 miljoner kronor till cirka 30 000 män.
Men nu överväger man att gå ännu längre, och förbjuda bröllop med utlänningar. Lagarna i grannländerna Saudiarabien och Qatar gör det svårt för män att gifta sig med utländska kvinnor, medan Oman, Kuwait och Bahrain har en mer avslappnad inställning.
Traditionellt sett bestod de arabiska kvinnornas hemgift av vackert utsirade silversmycken, men i dag föredrar brudarna guld och kontanter. Och de stigande priserna på guld har ökat ungkarlarnas bekymmer.
Många nygifta unga män tvingas spara två tredjedelar av sina löner under äktenskapens första år, för att kunna betala tillbaka de lån de tagit för att bekosta bröllop och hemgift.
Därför tycker många att det är enklare att gifta sig med utlänningar, som inte är bundna av de lokala sederna, och leva ett liv fritt från skulder.
Många unga kvinnor i emiraten är också öppna för att gifta sig med utlänningar, även om de är det av andra skäl. Medan regeringen och männen bekymrar sig över bröllopens kostnader, säger kvinnorna att de hellre väljer utländska män eftersom de är mindre konservativa, och för att de tror att de blir mer omtänksamma makar.
Naureen Al Fahidi, som studerar vid det amerikanska universitetet i Sharjah, är en av de kvinnor som kan tänka sig att gifta sig med en utländsk man.
– Jag låter hellre bli att gifta mig överhuvudtaget än jag gifter mig med en man som förväntar sig att jag ska leva samma liv som min mamma. De flesta av mina vänner känner likadant och säger att de vill gifta sig med en utlänning.
