020906 (IPS) – Argentinas Bytesklubb, Club del Trueque, har blivit så populär att man börjat överväga att ställa upp i nästa års president- och parlamentsval.
– Vi har varken presenterat några kandidater eller haft någon valkampanj, men vi är ändå på andra plats i opinionsmätningarna i en del provinser, säger en av Bytesklubbens grundare, psykologen Carlos Desanzo.
Sedan mitten på 1990-talet har Bytesklubbens ”prosumenter”, producenter och konsumenter, mötts på gator och torg för att byta varor och tjänster. Från de 30 prosumenter som startade nätverket i medelklassförorten Quilmes utanför Buenos Aires, har bytesmarknaderna växt till att omfatta 10 miljoner människor över hela landet.
– Vi har ett kraftfullt förslag på hur Argentina ska ta sig ur krisen och den här månaden ska vi ha ett upprop för att forma en front eller en rörelse och presentera kandidater till presidentposten och parlamentet, säger Desanzo.
Bytesklubbens initiativ skulle innebära att man inför en ”rostskatt” på lokal valuta som inte är i omlopp, för att uppmuntra cirkulationen av pengar. Idén står i direkt motsats till principen om sparränta, som traditionell ekonomi är baserad på och som uppmuntrar folk att spara.
Bytesklubben kommer att prova ”rostskatten” i sitt eget nätverk, för att se hur den fungerar i stor skala. De hoppas kunna presentera förslaget för väljarna innan nästa års val, som ett alternativ som skulle kunna hjälpa Argentina att häva sig ur den fyraåriga konjunktursvacka som har kastat 53 procent av befolkningen ner i fattigdom.
När landets ekonomi, som tidigare var Latinamerikas tredje största, kördes i botten blev byteshandel allt mer populärt. Den ökande fattigdomen och arbetslösheten ledde till en veritabel boom för byteshandelsklubbarna, så kallade ”nodos”. Idag finns omkring 8000 nodos i landet, med cirka 10 miljoner aktiva prosumenter.
Om byteshandelsnätverket fortsätter att växa i samma takt kommer medlemstalet att ha fördubblats nästa år. Det betyder att 20 miljoner av Argentinas 37 miljoner invånare kommer att sälja och köpa varor och tjänster i bytesklubbarna, enligt organisatörernas beräkningar. I varje provins, stad och by finns klubbar där låg- och medelinkomsttagare, hemmafruar, arbetslösa, yrkesarbetande och pensionärer byter varor och tjänster och kommer överens om kostnaden i creditos.
Byteshandel, mänsklighetens äldsta handelssystem, finns i liten skala som ett alternativ till den moderna ekonomin i både Europa, USA och Latinamerika. Men ingenstans har den fått ett sådant omfång som i Argentina, där medlemmarna kan införskaffa mark, hus, bilar och semestrar för ”creditos”, byteshandelns valuta.
I Mendoza, på gränsen till Chile, har läkare inom rörelsen skapat en sammanslutning som ger vård till bytesklubbsmedlemmar i utbyte mot andra varor och tjänster. I andra provinser har man byggt upp inom systemet. Och under de senaste åren har speciella avtal slutits, som tillåter medlemmar att köpa tågbiljetter, betala för taxiresor och till och med betala sin lokala skatt med creditos.
Därtill har Bytesklubben ett socialt hjälpprogram som erbjuder en viss summa creditos i månaden till låginkomsttagare och människor utan inkomst. Därigenom blir det möjligt också för de medellösa att gå med i nätverket som konsumenter, till dess de har möjlighet att själva erbjuda varor och tjänster.
Men Bytesklubben är inte befriad från det krisdrabbade landets svårigheter. Under de senaste månaderna har myndigheter gripit medlemmar från tre gäng, som har förfalskat creditos och sålt dem för pesos och därigenom fört in problem med spekulation och inflation i byteshandelssystemet.
– Kostnaden för vissa produkter skjöt i höjden efter att falska creditos kom in på marknaden, och en del medlemmar valde att sälja sina produkter i massupplaga utanför nodos-nätverket. Det skapade en brist som också drev upp priserna, sade Desanzo.
Försäljningen föll upp till 20 procent i vissa nodos.
Rörelsen tror inte att rättssystemet kommer att lösa dessa problem, som har underminrat den underliggande solidariska filosofi och det ömsesidiga förtroende nätverket bygger på.
– Om staten verkligen var intresserad av att stödja nätverket kunde den trycka på för ett godkännande av propositionen som ska reglera byteshandel. Den har legat på hyllan i kongressen i flera år, sade Desanzo.
Enligt parlamentarikern Horacio Vivo, medlem i regeringens handelskommisssion, handlar bordläggandet av propositionen inte om att det finns ett motstånd mot den, utan om att det helt enkelt inte har tagits något beslut än om lagstiftning rörande byteshandel.
– Tanken är att man ska lämna bytesklubbarna ifred, om de fungerar väl, sade Vivo.
Nu ska alltså Bytesklubben kasta sig in valrörelsen. Man har också bestämt sig för att kräva att staten använder sig av klubben som en av sina leverantörer.
– Vi hade aldrig tänkt på det förut, men nu har vi beslutat oss för att utmana staten med en förfrågan om mjöl, mjölk, kött och matolja för en miljon pesos (motsvarande 2,6 miljoner kronor), sade Desanzo.
I utbyte lovar nätverket att inom tre månader ge tillbaka motsvarande summa i varor till sjukhus, skolor och statliga soppkök.
– Vi har allt de behöver, sade Desanzo.
.
