Washington, 020709 (IPS) – Resultaten av ett pilotprojekt i sju olika utvecklingsländer visar att fattiga människor som saknar utbildning kan följa de noggranna regler som krävs för en effektiv behandling av aids, och därigenom förbättra sin hälsa betydligt. Det hävdar organisationerna Läkare utan gränser och Health GAP i en ny rapport.
Rapporten släpptes i samband med den internationella aidskonferens som pågår i Barcelona denna vecka. Projekten övervakades av Läkare utan gränser, MSF.
Organisationerna menar att studien, som bygger på försök genomförda i Sydafrika, Malawi, Kamerun, Kenya, Kambodja, Thailand och Guatemala, bör resultera i att större resurser läggs på behandlingen av aidsoffer.
Resultaten påminner om utvecklingen i Brasilien, där alla aidspatienter har givits rätt till behandling, vilket resulterade i att antalet dödsfall i sjukdomen sjönk med 54 procent mellan 1995 och 1999.
De flesta biståndsgivare har föredrar att satsa mer på förebyggande arbete framför behandling i kampen mot hiv och aids.
Av de 40 miljoner människor som är drabbade av hiv eller aids i världen lever 95 procent i utvecklingsländer. Närmare 70 procent finns i Afrika söder om Sahara.
Frågan om hur stor vikt som ska läggas på behandling respektive prevention är den kanske största kontroversen i samband med årets stora aidsmöte.
Världshälsoorganisationen WHO beräknar att bromsmedicinerna mot aids bara nått fram till ungefär 230 000 av de sex miljoner människor som är i behov av dem i de fattigare länderna. Och hälften av dem som fått bromsmediciner finns i Brasilien. I Afrika söder om Sahara har enbart 36 000 människor fått tillgång till bromsmediciner enligt FN.
– Om jag som läkare struntar i en människas behov av vård begår jag tjänstefel och kan fällas för att ha begått ett brott, säger Morten Rostrup, chef för MSF:s internationella råd.
– I dag, och alla andra dagar, dör fler än åtta tusen människor av aids. Men trots detta vägrar det internationella samfundet att samla sig och finansiera ett globalt svar. Det vi står inför är inget mindre än ett brott mot mänskligheten.
Förra året lanserade FN en global fond för kampen mot aids, tuberkulos och malaria. Experter menar att fonden måste få in motsvarande minst sju miljarder dollar årligen för att kunna hejda smittspridningen. Men än så länge har de viktigaste biståndsländerna enbart lovat att bidra med ungefär två miljarder dollar.
Resultatet av denna brist på medel har lett till en intensivare kamp om resurserna mellan dem som vill arbeta för prevention i första hand, och dem som istället vill att en större del av satsningen går till behandling av aidssjuka.
Några av de viktigaste biståndsgivarna, inklusive chefen för USA:s biståndsorgan USAID, har hävdat att många fattiga aidssjuka, särskilt på landsbygden, skulle ha problem med att följa de strikta ordinationer som krävs för behandling av sjukdomen.
Argumentet har varit att investeringar i behandling innebär en risk för att de små resurser som finns skulle slösas bort.
MSF och Health GAP har sedan länge kritiserat detta antagande, och resultaten från den nya studien ger organisationerna nya argument.
Enligt MSF gavs i projekten mediciner till ungefär 1 000 patienter som var svårt sjuka i aids. I den 15-sidiga rapporten hävdas att 95 procent av dessa patienter skötte sin medicinering under minst sex månaders tid.
Av de 743 patienter som studerades mest noggrant inte bara levde 93 procent efter sex månader, utan de sjuka hade dessutom ökat i vikt och på ett högst påtagligt sätt förbättrat sin hälsa.
