Guatemala: Diktator vill bli president

San Jose, 020627 (IPS) – Den före detta diktatorn Efraín Ríos Montt, som har anklagats för folkmord, vill ställa upp som kandidat i presidentvalet i Guatemala nästa år – trots att grundlagen förbjuder gamla diktatorer att kandidera.

Den pensionerade generalen Ríos Montt är idag 76 år. Han är ordförande i Guatemalas senat och tillhör högerpartiet FRG, som även är den nuvarande presidenten Alfonso Portillos parti.

Portillo anser själv att Ríos Montt är den bästa tänkbara presidentkandidaten för partiet.

– FRG:s naturliga kandidat är general Efraín Ríos Montt, och jag tror han ska kunna ta sig förbi de lagliga hindren, sa Portillo nyligen.

Men den som har deltagit i en militärkupp, eller som tack vare kuppen har blivit statsöverhuvud, får inte ställa upp som presidentkandidat, står det i grundlagen.

Montts anhängare försöker hävda att den paragrafen inte gäller honom eftersom lagen inte är giltig retoraktivt. Ríos Montt var diktator 1982-83 och den nuvarande konstitutionen började gälla först tre år senare.

Ríos Montt lämnade armén 1974 för att försöka bli president. Han förlorade valet som enlig analytiker var riggat. I mars 1982 tog han makten genom en militärkupp och startade genast en brutal kampanj mot sina motståndare.

Den dåvarande amerikanske presidenten Ronald Reagan erkände genast Montts regering och lovade stöd till Montts kampanj mot vänstergerillan. Montts styre innebar censur av pressen, specialdomstolar och undantagstillstånd.

Han stärkte armén och skapade högermiliser på landsbygden.

Hans taktik var att utrota rebellernas stöd genom att förstöra hela byar som misstänktes stödja gerillan. Byar brändes ner och invånarna massakrerades û ner till sista baby.

Enligt lokala och internationella människorättsorganisationer mördades fler än 15 000 människor under Ríos Montts första år vid makten, 70 000 människor gick i landsflykt och 500 000 gav sig upp i bergen.

I augusti 1983 avsattes Ríos Montt genom en ny militärkupp som förde general Oscar Mejía Víctores till makten. Víctores utlyste demokratiska val 1985 som vanns av Vinicio Cerezo. Det var början på en ny demokratisk era i Guatemala som ledde till att ett fredsavtal undertecknades 1996.

Inbördeskriget 1960-1996 kostade omkring 200 000 människor livet, merparten civilpersoner, enligt en rapport från sanningskommissionen.

Guatemalanskan och mottagaren av Nobels fredpris 1992, Rigoberta Menchú, har stämt Ríos Montt för brott mot mänskligheten i en domstol i Spanien. Hans eventuella kandidatur väcker starka känslor i landet.

Montt ansökte om att kandidera även till presidentvalen 1990 och 1995, men stoppades då av domstolen som ansåg att kandidaturen var ett brott mot grundlagen.

Hur det än blir med Montts kandidatur så har FRG en god möjlighet att förbli vid makten. Det största oppositionspartiet, högerpartiet Partido de Avanzada Nacional, PAN, är djupt splittrat och saknar en riktig ledarfigur. Och de två vänsterpartierna i Guatemala û den tidigare gerillarörelsens parti Unión Revolucionaria Nacional de Guatemala och Alianza Nueva Nación û väntas inte få många röster.

Det fattiga centralamerikanska landet Guatemala har omkring 12 miljoner invånare û men bara strax över tre miljoner väntas vara röstberättigade i nästa val. Det beror på att en stor del av befolkningen är minderåriga och att många människor inte har registrerat sig som väljare.

Néfer Muñoz

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *