Lima, 020423 (IPS) – Nästan 1800 fångar som är dömda för gerillaverksamhet på 90-talet hävdar att de är oskyldiga och kräver att deras fall återupptas.
– Krigets offer var inte bara de som dödades eller försvann, de är också de fångar som dömdes orättfärdigt utan tillräckliga bevis, eller som dömdes till hårda straff för småbrott, så som att måla subversiva slagord när de var fulla, säger Hubert Lanssier, katolsk präst och medlem i Perus sanningskommission.
Sanningskommissionen skapades i juni 2001 för att utreda vad som hänt med de omkring 27 000 människor som dog eller försvann under det 18-åriga inbördeskriget i landet.
Konflikten i Peru började 1980 då rebellrörelserna Sendero Luminosi och Tupac Amaru, MRTA, tog till vapen mot regimen och lyckades få kontrollen över mer än en tredjedel av landet. Konflikten förklarades officiellt som slut 1998 men en liten fraktion av Sendero har ännu inte gett upp och av de cirka 31 000 fångar som idag sitter bakom galler i Peru avtjänar fortfarande nästan 3000 straff för gerillaterrorism.
Sanningskommissionens mandat är att skapa förutsättningar för nationell försoning som bygger på att rättvisa skipas. Alla sidor i inbördeskriget gjorde sig skyldiga till grava övergrepp av de mänskliga rättigheterna. Tre olika peruanska regeringar utkämpade kriget mot rebellgrupperna.
Kommissionen ska avsluta sitt arbete 2003 med att skriva en rapport om vilka sociala och politiska faktorer som skapade och underblåste inbördeskriget.
Hubert Lanssier är också ordförande för benådningskommissionen. Den skapades 1996 och har sedan dess fått 600 fångar fria efter att ha bevisat att deras domar bara byggde på vittnesmål från andra fångar.
Förutom de 600 utnyttjade 6 630 gerillamedlemmar û 5 516 senderistas och 814 MRTA-medlemmar û den ångerlagstiftning som den tidigare presidenten Fujimori lade fram 1994. Den innebar att de gerillamedlemmar som lämnade in sina vapen och som lämnade ut information om sina ledare och andra gerillasoldater benådades eller fick korta straff. Lagen gällde bara de som kunde visa att de inte hade utfört några allvaliga brott.
Förra månaden genomförde 1 700 politiska fångar som är dömda för samverkan med Sendero Luminoso en hungerstrejk. De kräver att deras fall tas upp på nytt. De hävdar att de dömts på grund av falska vittnesmål från före detta gerillamedlemmar som utnyttjade ångerlagstiftningen.
– Vi har benådningsansökningar för nästan samtliga, men vi har inga pengar.
Vi saknar resurser till ett advokatteam som kan undersöka fallen och förebereda för en rättegång, Vi hoppas att vi inom en månad, med hjälp av ekonomisk hjälp från Schweiz regering, ska kunna agera för fångarna, säger Lanssier.
