Bangkok, 020402 (IPS) – På pappret har de indonesiska väpnade styrkorna rättat sig efter de demokratiska reformerna sedan diktatorn Suharto störtades 1998, men verkligheten de senaste månaderna tyder på något annat.
Ingenting visar det tydligare än situationen i Aceh, den resursrika provinsen på den norra spetsen av ön Sumatra, där Fria Aceh-rörelsen, mer känd som GAM, har slagits för ett självständigt Aceh sedan 1976.
Under de senaste två månaderna har det blivit allt tydligare att den indonesiska armén, TNI, gör sin närvaro känd och försöker krossa självständighetsrörelsen i Aceh på samma sätt som den gjorde under Suharto-tiden.
En viktigt åtgärd för att kunna göra det, enligt kritiker, är regeringens och presidenten Megawati Sukarnoputris beslut att återetablera det regionala militärkommandot Iskandar Muda.
– Nu kan armén mobiliseras snabbare. Det bekräftar att armén kommer att spela en större roll i Aceh, säger Tommy Legowo, vid Centret för strategiska och internationella studier i Jakarta.
70 000 militärer finns nu på plats i Aceh, och den kraftiga militära närvaron har ökat oron för vad som händer med de demokratiska reformerna i Indonesien.
Arméns människorättsbrott i Aceh har också lett till oro över att det militära etablissemanget fortfarande kan spela efter de gamla spelreglerna, som gällde under en tid då militären var en mäktig kraft i den politiska kulturen.
– Situationen i Aceh är en test för de reformer som har gjorts inom militären, och det som händer nu är oroande, säger Legowo.
Han påpekar att lagarna numera säger att det är polisen som ska ta hand om interna uppror och etniska konflikter. Det var en av de förändringar som genomfördes under den förre presidenten Abdurrahman Wahids tid. Wahid, som var Megawatis föregångare, utsedde också en icke-militär till försvarsminister i Indonesien för första gången sedan 1950.
Muhammed Nur Djuli, kommunikationsansvarig på Internationellt Forum för Aceh i New York, menar att militärens närvaro i Aceh beror på att den vill visa det politiska ledarskapet att landet behöver den.
– Det undergräver naturligtvis alla försök till reformer. Militären använder Aceh som en sista front för kampen mot reformrörelsen.
Bara under årets tre första månader har mer än 300 människor dödats i Aceh enligt människorättsaktivister. Under förra året dog 1 700 människor i den oroliga provinsen.
Och många oroas över det stöd som armén får från Megawati Sukarnoputri. En av dem är Withaya Sucharithanarugse, Indonesienexpert vid Chulalongkorn-universitetet i Thailand.
– Wahid gjorde mycket för att minska militärens makt ute i landet och stödja avmobilisering. Men Megawati verkar återupprätta det gamla gardet. Det är inte uppmuntrande, i synnerhet inte í en tid då Indonesien behöver försäkra sig om att arméns roll i politiken tillhör det förflutna, säger Withaya.
