Belgrad, 020206 (IPS) – En halv miljon unga, ofta högutbildade människor flydde från Serbien under det decennium som Slobodan Milosevic styrde landet. Och fortfarande är köerna utanför de västerländska ambassaderna i Belgrad långa.
– Det är en dramatisk siffra för ett så litet land, säger Aleksandar Bogojevic, professor vid universitetet i Belgrad.
Serbien har en befolkning på ungefär åtta miljoner. Och enligt en ny studie, som bland andra Bogojevic har gjort, har en av 16 serber lämnat landet under de senaste tio åren, en period av fattigdom och krig i landet. Av dessa hade 50 000 universitetsexamen, vilket innebär att en stor andel av landets högutbildade unga har flyttat. Bogojevic menar att dessa människor skulle ha kunnat spela en viktig roll i utvecklingen av landet.
Studien, som genomförts i ett samarbete mellan den ickestatliga organisationen Education Forum och FN, är baserad på frågeformulär som skickats till de serber som lämnat landet.
Enligt studien lämnade de flesta landet när de var i åldern mellan 24 och 40 år. De flesta flyttade till USA, Kanada, Storbritannien, Tyskland eller Holland.
– De genomsnittlige emigranten är i trettioårsåldern, singel, teknikutbildad, läser Tolkien och drömmer om att flytta tillbaka till Serbien så fort den ekonomiska situationen förbättras i landet, säger professor Vlastimir Matejic, som också arbetat med rapporten.
Enligt Matejic representerar den typiske emigranten den medelklass som kämpar för att klara sig igenom fattigdomen i landet.
Under Milosevics styre genomled Serbien fyra krig och flera omgångar internationella sanktioner, vilket ruinerade landets tidigare stabila ekonomi. Milosevic förlorade makten i oktober år 2000.
Den demokratisering av Serbien som tog fart efter regimskiftet har inte lett till något omedelbart ekonomiskt uppsving. De stora problem som Milosevics regim lämnade efter sig finns fortfarande kvar. Dit hör bristen på industriproduktion och en ekonomi som till stora delar är beroende av mat- och elproduktion.
Och fortfarande är drömmen för många av landets unga att först ta en examen och sedan emigrera. De långa köerna av visumansökande ungdomar utanför de västerländska ambassaderna i Belgrad är fortfarande ett av stadens kännetecken.
En av de som nu funderar på att lämna landet är Marija Stanojevic. Hon tog apotekarexamen förra året.
– Det är enkelt när man studerar och det enda målet är att ta sin examen. De verkliga problemen kommer efteråt. Vad ska man göra sen? Marija var en mycket lovande student och erbjöds efter sin examen att bli professorsassistent vid fakulteten. Men den akademiska karriären lockar inte. För en heltidsanställd professor ligger lönen på motsvarande lite drygt 2 000 kronor i månaden.
– Det måste finnas en bättre framtid för mig någon annanstans, säger Marija. Hon säger att hon gärna skulle flytta till Holland.
Kunskapsflykten har lett till stora problem. Dessutom är födelsetalen låga och befolkningen blir allt äldre. Under lång tid har dödstalen överstigit födelsetalen med 30 000 människor årligen. Officiell statistik visar att 31 procent av befolkningen har fyllt 60 år.
I rapporten skriver man att 30 000 invånare – motsvarande en mindre serbisk stad – fortfarande flyttar utomlands varje år, utöver den halva miljon människor som gett sig av under det senaste decenniet.
Och rapportens slutord är inte uppmuntrande. “Det krävs ett ekonomiskt mirakel för att få emigranterna att vilja flytta tillbaka, samt en förbättring av levnadsstandarden för att landet ska återuppta den utveckling som övergavs i början av 90-talet. Och det är inte troligt att detta kommer att ske inom den närmaste framtiden”.
