020116 (IPS) – Den pakistanska regeringen förbjöd nyligen indiska sattelit-tv-kanaler. Nu har Naubahar Asim, hemmafru i Pakistans huvudstad Islamabad, börjat se på indiska videofilmer i stället.
Naubahars hem är ett av tusentals som kan få in ungefär ett dussin indiska kanaler via sina kabel-tv-operatörer. Det är ett bevis på att intresset för indisk film och underhållning är stort i Pakistan, trots den politiska avgrund som skiljer de båda ländernas regeringar åt.
Men efter förbudet mot indiska kanaler har tittarna bara tillgång till regeringskontrollerade pakistanska kanaler och några västerländska sport-, nyhets- och filmkanaler.
Ingen är överdrivet intresserad av det, eftersom de flesta tittare inte förstår engelska. Språket på de indiska kanalerna är hindi, som i grunden är samma språk som majoritetsspråket i Pakistan – urdu.
För många pakistanier har det blivit tråkigt att se på tv sedan förbudet.
– Mina kvällar är tråkigare nu, så jag surfar mer på Internet, säger Suleman Siddqqi, en 18-åring som kom till Pakistan som flykting från Afghanistan i slutet av 80-talet. Hans favoritskådespelare är den indiska stjärnan Sushmita Sen, och nu får han inte längre se henne.
Fehmida Majeed, som är i 50-års åldern, säger att om konflikten mellan ländernas ledare fortsätter så kommer hon att sakna de indiska serierna Kahani Ghar Ghar Ki (Berättelsen om varje hushåll) och Saas Bhi Kabhi Bahu Thee (Svärmodern var en gång svärdotter) som förr sändes varje dag från måndag till torsdag.
Ordföranden för Pakistans telekommunikationsmyndighet, Shahzada Alam Malik, säger att beslutet att stänga av de indiska sändningarna togs i protest mot att Indien bestämde sig för att blockera pakistanska tv-program.
Och den indiska regeringen har avbrutit många andra kontaktmedel mellan folk i de båda länderna under veckorna efter terroristattacken mot det indiska parlamentet den 13 december.
Indien avbröt buss-, tåg och flygförbindelser till Pakistan, och förbjöd pakistanska trafikflyg från att använda sig av indiskt luftrum.
Pakistan har svarat genom att förbjuda indiska plan i en del av det pakistanska luftrummet och genom att förbjuda indiska kanaler i landet.
Detta trots att de båda länderna flera gånger tidigare har kommit överens om att vidta alla möjliga åtgärder för att hindra fientlig propaganda och provokativa handlingar mot varandra.
I juli 1989 kom de överens om att utbyta radio- och tv-program, och lovade att underlätta utbytet av tidningar.
Men överenskommelsen har ännu inte blivit verklighet och den lukrativa handeln med tidningar kontrolleras av smugglare. En indisk nyhetstidning som säljs för runt 2 kronor i New Delhi kostar 40 kronor i Islamabad.
(020116)
.
