011123 (IPS) – Moçambique, som för tio år sedan räknades som världens fattigaste land, har nu en tillväxttakt som gör grannländerna gröna av avund. Den genomsnittliga tillväxten i södra Afrika ligger på 3,2 procent medan tillväxten i Moçambique i år var hela 15 procent.
Nästa år förväntas tillväxten bli tio procent, en imponerande siffra även om Moçambique startade från nästan noll, efter 15 års ödeläggande inbördeskrig.
En stor del av tillväxten beror på utländska investeringar från Australien, Europa och Afrika. Anmärkningsvärt är hur väl Moçambique har lyckats återhämta sig efter förra årets svåra översvämningar då 400 000 människor blev hemlösa.
Översvämningen ledde till att BNP för förra året minskade med två procent. Men i år har ekonomin återhämtat sig.
– Från de spektakulära korallreven som fortfarande inte har upptäckts av turisterna till andra naturresurser som har legat outnyttjade under årtionden av inbördeskrig utgör detta land en möjlighet för folket i Moçambique och för smarta utländska investerare, säger Muriel Sithole, som arbetar för Moçambiques kvinnoförbund i huvudstaden Maputo.
Sydafrika spelar en viktig roll i Moçambiques återhämtning, som handelspartner och som investerare. Men Sydafrika är inte den enda aktören. Förra året besökte 200 000 utlänningar Moçambique. Merparten var från Sydafrika, den näst största gruppen besökare kom från landets forna kolonialmakt Portugal och därefter följde amerikaner.
Ett konsortium bestående av fyra nationer har bidragit till finansieringen av Moçambiques aluminiumsmältverk Mozal, utanför Maputo. Smältverket har bara varit i drift ett år men står redan för fyra procent av landets BNP.
På smältverkets ettårsdag sa landets president Joaquim Chissano att ''Mozal bevisar att denna investering i Moçambique inte bara var ett tecken på förtroende för vår återuppbyggnad från krig och naturkatastrofer utan också en god investering”.
Gruvsektorn håller på att återuppbyggas i landet, men den lagliga gruvdriften konkurrerar fortfarande med omkring 1 000 illegala gruvföretag som är verksamma i de centrala delarna av landet där lag och ordning bröt samman under inbördeskriget.
Kriget efterlämnade också en dödlig fara – landminor. Tiotusentals minor har placerats ut i landet och utgör i dag en fara för landets invånare.
Och de flesta moçambikier är fortfarande fattiga. Av landets cirka 16 miljoner invånare lever 11,3 miljoner i absolut fattigdom, enligt FN.
Regeringen har som mål att halvera fattigdomen innan år 2010. Men även om det målet uppfylls kommer över 10 miljoner av landets invånare att vara fattiga om man räknar med befolkningsökningen som ligger på 2,3 procent.
