011114 (IPS) – Över en miljon registrerade väljare går till valurnorna i den FN-administrerade jugoslaviska provinsen Kosovo på lördag, den 17 november.
Enligt organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, kommer parlamentet att utses av omkring 910 000 albanska väljare och 170 000 serbiska. Över 13 000 valövervakare från OSSE ska övervaka valet.
Provinsens cirka 1,8 miljoner etniska albaner har bildat tre politiska partier – DSK, som leds av Ibrahim Rugova, DPK som leds av den förre ledaren för UCK-gerillan, Hashim Thaci, och AAK, som leds av en annan gerillaledare – Ramush Haradinaj. Serberna har bildat ett koalitionsparti som kallas Povratak (Återvändandet).
Serber och andra minoriteter i provinsen, bland andra turkar och romer, kan vinna upp till 30 av de 120 platserna parlamentet.
Den gemensamma nämnaren för de albanska partierna är att de vill ha självständighet för Kosovo. Men det målet verkar idag avlägset. Det nyvalda parlamentet får nämligen inte utropa självständighet för provinsen enligt ett avtal som tecknats mellan chefen för FN:s administration i Kosovo, Hans Haekkerup, och ledaren för det jugoslaviska samordningsorganet för Kosovo, Nebojsa Covic.
Enligt FN:s Kosovoresolution är provinsen fortfarande en del av Jugoslavien, trots att den serbiska regeringen inte har utövat någon makt i provinsen sedan juni 1999.
Kosovo blev i praktiken ett FN-protektorat 1999, efter Natos elva veckor långa bombkrig mot Serbien. Natos aktion hade syftet att stoppa den dåvarande jugoslaviska regimens förtryck av de etniska albanerna i Kosovo.
När över 100 000 serbiska soldater hastigt drog sig ur provinsen följde över 200 000 etniska serber med, av rädsla för hämndaktioner från kosovoalbanerna.
Kvar i Kosovo blev endast 130 000 serber. Merparten lever i serbiska enklaver i norra Kosovo vid gränsen till Serbien. De kommer att rösta i själva provinsen, medan de kosovoserber som idag lever i exil kommer att rösta i någon av de 117 vallokaler som satts upp i själva Serbien.
Kollapsen för Slobodan Milosevics regim förra året har medfört en ny inställning till Kosovo från de styrande i Belgrad. Den nya regeringen har inte bojkottat FN:s administration i Kosovo och har förhandlat fram rätten att delta i valet för de serber som kommer från Kosovo men som lämnat provinsen.
Det har gjort de etniska albanska partierna rasande.
– Vi tänker inte acceptera detta, säger AAK:s ledare Ramush Haradinaj.
– Kosovos självständighet är ett fullbordat faktum som bara behöver laglig bekräftelse, säger Ibrahim Rugova.
Dagstidningen Zeri hävdar på ledarplats att de etniska albanerna i Kosovo allmänt såg Natos bombkrig mot Serbien som västs bidrag till Kosovs självständighet.
Natos generalsekreterare George Robertson sa senast förra veckan när han besökte provinsen att Nato stödjer ett multietniskt Kosovo efter valet den 17 november.
– Nato agerade militärt 1999 för att hindra uppkomsten av ett monoetniskt Kosovo, sa Robertson.
De serbiska trupperna tvingade över 800 000 etniska albaner att fly från Kosovo 1999.
– Både de etniska albanska separatisterna och de serbiska unionisterna måste inse att den gamla tiden är förbi, säger den politiske analytikern Aleksandar Lojpur.
– Ingen etnisk grupp kommer att kunna dominera den andra. Precis som i resten av Europa kommer detta område att vara tvunget att lyda under principen om demokrati, mänskliga rättigheter och ett gemensamt beslutsfattande för både etniska albaner och serber i Kosovo, säger han.
(011114)
.
